1680 års stora komet
| 1680 års stora komet | |
_boven_Rotterdam_-_11028-A-B_-_Museum_Rotterdam.jpg) 1680 års stora komet över Rotterdams himmel | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | Gottfried Kirch |
| Upptäcktsdatum | 14 november 1680 |
| Beteckningar[1] | |
| Officiell beteckning | C/1680 V1 |
| Alternativnamn | 1680 års stora komet, Den stora kometen 1680, Newtons komet, Kirchs komet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 29 november 1680 | |
| Aphelium | 888,850 AU |
| Perihelium | 0,006 AU |
| Halv storaxel | 444,428 AU |
| Excentricitet | 0,9999 |
| Siderisk omloppstid | ca 10 000 år |
| Medelanomali | 0,002° |
| Inklination | 60,678° |
| Longitud för uppstigande nod | 276,633° |
| Periheliumargument | 350,612° |
1680 års stora komet, som har det egentliga namnet C/1680 V1, men också kallas Kirchs komet och Newtons komet, var den första kometen som upptäcktes med teleskop.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Kometen upptäcktes av Gottfried Kirch den 14 november 1680 och var en av de ljusstarkaste kometerna under 1600-talet. Den kännetecknades av en ovanligt lång kometsvans och var som ljusstarkast även synlig mitt på dagen.[2][3]
Kometen passerade den 30 november 1680 endast 0,42 AU från jorden.[4][5][6] Den passerade perihelium så nära solen som 0,0062 AU (930 000 km) den 18 december 1680. Den sista observationen gjordes 19 mars 1681. I september 2012 var kometen 253 AU från solen.[1]
Upptäckaren har fått ge namn åt Kirchs komet, men den spanske jesuitprästen Eusebio Kino har också en viktig del i kometens historieskrivning. Det var han som beräknade kometens bana och publicerade detta i Exposisión astronómica de el cometa (Mexico City, 1681). Kinos Exposisión astronómica tillhör de tidigaste vetenskapliga avhandlingarna publicerade av en europé i den Nya Världen.
Onekligen var den en solstrykande komet, men tillhörde förmodligen inte Kreutz-gruppen. [7] Troligen är kometen mest känd för att Isaac Newton använt sig av den för att testa och verifiera Keplers lagar. [8] Därför har den även kallats Newtons komet. Vissa av banelementen hos 1680 års stora komet överensstämmer med kometen C/2012 S1, varför det föreslagits att de båda kometerna kan härröra från samma himlakropp.[9]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser C/1680 V1” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1000669. Läst 18 juli 2023.
- ^ ”The Great Comet of 1680”. http://www.jwwerner.com/history/Comet.html.
- ^ ”Hamburg den 26 Novemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 1. 7 december 1680.
- ^ ”Hamburg den 12 Decemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 3. 21 december 1680.
- ^ ”Extract aff en Astrologij skrifwelse daterat Upsala den 21 Novemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 4. 21 december 1680.
- ^ ”Stockholm den 22 Decemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 4. 21 december 1680.
- ^ Tony Hoffman. ”A SOHO and Sungrazing Comet FAQ”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2013. https://www.webcitation.org/6Hr5un9h8?url=http://home.earthlink.net/~tonyhoffman/SOHOfaq.htm. Läst 1 maj 2015.
- ^ Jardine, Lisa (1 maj 2015). ”A Point of View: Crowd-sourcing comets”. Magazine. BBC News. http://www.bbc.com/news/magazine-21802843. Läst 20 maj 2013.
- ^ Bortle, J. ”Some further thoughts”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2013. https://www.webcitation.org/6J6M06vZn?url=http://tech.groups.yahoo.com/group/comets-ml/message/19851. Läst 3 mars 2013.