Hoppa till innehållet

1614

Från Wikipedia
1614 – MDCXIV
410 år sedan

År
1611 | 1612 | 1613
1614
1615 | 1616 | 1617
Årtionde
1590-talet  | 1600-talet
1610-talet
1620-talet | 1630-talet
Århundrade
1500-talet
1600-talet
1700-talet
Årtusende
1000-talet
Året
Födda | Avlidna
Bildanden | Upplösningar


Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern 1614
MDCXIV
Ab urbe condita 2366
Armeniska kalendern 1063
ԹՎ ՌԿԳ
Assyriska kalendern 6364
Bahaikalendern -230–-229
Bengaliska kalendern 1021
Berberkalendern 2564
Brittiskt regeringsår 11 Ja. 1 – 12 Ja. 1
Buddhistisk kalender 2158
Burmesiska kalendern 976
Bysantinska kalendern 7122–7123
Koptiska kalendern 1330–1331
Erianska kalendern 2780
Etiopiska kalendern 1606–1607
Judiska kalendern 5374–5375
Vikram Samvat 1670–1671
Sakakalendern 1536–1537
Kaliyuga 4715–4716
Holocen kalender 11614
Nri-Igbo 614–615
Persiska kalendern 992–993
Muslimska kalendern 1022–1023
Nengō (Japan) Keichō 19
(慶長19年)
Nordkoreanska kalendern N/A (före 1912)
Julianska kalendern Gregorianska kalendern minus 10 dagar
Koreanska kalendern 3947
Minguokalendern 298 före ROC
民前298年
Thailändsk kalender 2157
Unixtid

1614 (MDCXIV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

  • 10 februari – Vid en riksdag i Örebro beslutas om en ny svensk rättegångsordning, föregångaren till Svea hovrätt. Den är tänkt som högsta domstol, men får snarast karaktär av regional överrätt.
  • Juni – Svenskarna lyckas inta en skans vid floden Volchovs inflöde i Ladoga. En rysk flotta på 30 lodjor erövras också.
  • 10 september – Den ryska fästningen Gdov har lyckats stå emot två stormningsförsök av svenskarna, men inför det tredje försöket kapitulerar staden, för att slippa den plundring, som skulle bli följden av en lyckad stormning, och faller alltså i svenskarnas händer.

Okänt datum

[redigera | redigera wikitext]
  • Kriget mot Ryssland fortsätts under Gustav II Adolfs ledning. Han anländer till Finland efter omfattande rustningar för en avgörande strid mot ryssarna.
  • De finska städerna delas upp i stapelstäder och uppstäder. Enbart stapelstäderna (Helsingfors, Åbo och Viborg) får bedriva utrikeshandel. Kronan försöker på detta sätt koncentrera flödet av varor, för att få största möjliga tullinkomster.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]