1459 Magnya
| 1459 Magnya | |
_Magnya.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
| Upptäcktsplats | Simeiz-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 4 november 1937 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1459) Magnya |
| Alternativnamn | 1937 VA[1] |
| Uppkallad efter | Magnya[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,871 AU |
| Perihelium | 2,427 AU |
| Halv storaxel | 3,149 AU |
| Excentricitet | 0,2291427 |
| Siderisk omloppstid | 5,59 år |
| Medelomloppshastighet | 16,78 km/s |
| Medelanomali | 44,18° |
| Inklination | 16,90° |
| Longitud för uppstigande nod | 41,40° |
| Periheliumargument | 328,5° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 29,1 km |
| Synodisk rotationsperiod | 4,6 h |
| Albedo | 0,909 |
| Absolut magnitud (H) | 10,33[3] |
1459 Magnya eller 1937 VA[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 4 november 1937 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeiz-observatoriet på Krim. Den är uppkallad efter det latinska ordet Magnya, vilket på ryska betyder Fantastisk.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 29 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1459 Magnya” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1459. Läst 6 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1459) Magnya. Springer Berlin Heidelberg. sid. 117. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1460. Läst 23 november 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||