1413 Roucarie
Utseende
1413 Roucarie | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Louis Boyer |
Upptäcktsplats | Algerobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 12 februari 1937 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1413) Roucarie |
Alternativnamn | 1937 CD, 1950 QU[1] |
Uppkallad efter | Roucarie Boyer[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,218 AU |
Perihelium | 2,823 AU |
Halv storaxel | 3,021 AU |
Excentricitet | 0,0653723 |
Siderisk omloppstid | 5,25 år |
Medelomloppshastighet | 17,14 km/s |
Medelanomali | 80,59° |
Inklination | 10,23° |
Longitud för uppstigande nod | 178,7° |
Periheliumargument | 299,2° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 19,8 km |
Synodisk rotationsperiod | 6,3 h |
Albedo | 0,130 |
Absolut magnitud (H) | 11,34[4] |
1413 Roucarie eller 1937 CD[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 12 februari 1937 av den franske astronomen Louis Boyer vid Algerobservatoriet. Den har fått sitt namn efter Roucarie Boyer, upptäckarens moder.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 19 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1413 Roucarie” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1413. Läst 20 augusti 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1413 Roucarie” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1413. Läst 30 juli 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1413) Roucarie. Springer Berlin Heidelberg. sid. 114. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1414. Läst 20 augusti 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|