13920 Montecorvino
Utseende
13920 Montecorvino | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 15 augusti 1985 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (13920) Montecorvino |
Alternativnamn | 1985 PE1, 1979 WM8[1] |
Uppkallad efter | Montecorvino Rovella[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 13 september 2023 | |
Aphelium | 2,6769 AU |
Perihelium | 1,6502 AU |
Halv storaxel | 2,1636 AU |
Excentricitet | 0,2372 |
Siderisk omloppstid | 1162,4 d (3,18 år) |
Medelanomali | 358,905° |
Inklination | 3,136° |
Longitud för uppstigande nod | 308,388° |
Periheliumargument | 9,655° |
Månar | 1 st |
Fysikaliska data[1] | |
Synodisk rotationsperiod | 2,20 h |
Absolut magnitud (H) | 14,80 |
13920 Montecorvino eller 1985 PE1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 15 augusti 1985 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter Montecorvino Rovella i Italien.[2]
2020 upptäcktes en måne i omloppsbana runt asteroiden.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”JPL Small-Body Database Browser 13920 Montecorvino” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13920. Läst 25 november 2023.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 13920 Montecorvino” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13920. Läst 25 november 2023.
|