13486 Morgangibson
| 13486 Morgangibson | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Schelte J. Bus |
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 oktober 1981 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (13486) Morgangibson |
| Alternativnamn | 1981 UT29, 1997 SC16, 1994 DU, 1986 TN6, 1986 RZ17[1] |
| Uppkallad efter | Morgan S. Gibson[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 31 mars 2024 | |
| Aphelium | 3,3069 AU |
| Perihelium | 2,7843 AU |
| Halv storaxel | 3,0456 AU |
| Excentricitet | 0,0857 |
| Siderisk omloppstid | 1941,4 d (5,31 år) |
| Medelanomali | 105,130° |
| Inklination | 9,222° |
| Longitud för uppstigande nod | 223,614° |
| Periheliumargument | 51,647° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 10,94 km |
| Albedo | 0,162 |
| Absolut magnitud (H) | 12,94 |
13486 Morgangibson eller 1981 UT29[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 oktober 1981 av den amerikanska astronomen Schelte J. Bus vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Morgan S. Gibson.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 11 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 13486 Morgangibson” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13486. Läst 20 augusti 2023.
- ^ [a b] ”AstDyS 13486 Morgangibson” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=13486. Läst 20 augusti 2023.
- ^ [a b] ”WGSBN Bulletin” (på engelska) (PDF). WGSBN Bulletin. IAU. 29 april 2024. sid. 6. https://www.wgsbn-iau.org/files/Bulletins/V004/WGSBNBull_V004_006.pdf. Läst 30 april 2024.
| |||||||||||