1339 Désagneauxa
| 1339 Désagneauxa | |
_D%C3%A9sagneauxa.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Louis Boyer |
| Upptäcktsplats | Algerobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 4 december 1934 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1339) Désagneauxa |
| Alternativnamn | 1934 XB, 1951 AF[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,190 AU |
| Perihelium | 2,848 AU |
| Halv storaxel | 3,019 AU |
| Excentricitet | 0,05665 |
| Siderisk omloppstid | 5,25 år |
| Medelomloppshastighet | 17,14 km/s |
| Medelanomali | 202,2° |
| Inklination | 8,691° |
| Longitud för uppstigande nod | 291,0° |
| Periheliumargument | 161,0° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 24,4 km |
| Synodisk rotationsperiod | 9,3 h |
| Albedo | 0,144 |
| Absolut magnitud (H) | 10,83[3] |
1339 Désagneauxa eller 1934 XB[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 4 december 1934 av den franske astronomen Louis Boyer vid Algerobservatoriet. Den har fått sitt namn efter upptäckarens svåger.[4]
Asteroiden har en diameter på ungefär 24 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1339 Désagneauxa” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1339+Desagneauxa. Läst 16 augusti 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1339 Désagneauxa” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1339. Läst 13 augusti 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1339) Désagneauxa. Springer Berlin Heidelberg. sid. 109. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1340. Läst 16 augusti 2017
| |||||||||||