1337 Gerarda
| 1337 Gerarda | |
_Gerarda.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Hendrik van Gent |
| Upptäcktsplats | Johannesburg |
| Upptäcktsdatum | 9 september 1934 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1337) Gerarda |
| Alternativnamn | 1934 RA1, 1942 EE1[1] |
| Uppkallad efter | Gerarda Pels[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,201 AU |
| Perihelium | 2,621 AU |
| Halv storaxel | 2,911 AU |
| Excentricitet | 0,0995537 |
| Siderisk omloppstid | 4,97 år |
| Medelomloppshastighet | 17,46 km/s |
| Medelanomali | 214,8° |
| Inklination | 17,98° |
| Longitud för uppstigande nod | 160,3° |
| Periheliumargument | 202,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 40,8 km |
| Synodisk rotationsperiod | 12,5 h |
| Albedo | 0,034 |
| Absolut magnitud (H) | 11,29[3] |
1337 Gerarda eller 1934 RA1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 9 september 1934 av den holländske astronomen Hendrik van Gent i Johannesburg. Den har fått sitt namn efter Gerarda Pels, fru till en av medarbetarna vid Leiden observatoriet.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 40 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1337 Gerarda” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1337. Läst 13 augusti 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1337) Gerarda. Springer Berlin Heidelberg. sid. 109. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1338. Läst 13 augusti 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||