13365 Tenzinyama
Utseende
13365 Tenzinyama | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Tomimaru Okuni |
Upptäcktsplats | Nanyō-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 26 oktober 1998 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (13365) Tenzinyama |
Alternativnamn | 1998 UL20, 1987 SP26, 1987 QM3, 1982 VG[1] |
Uppkallad efter | Tenzinyama[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 25 februari 2023 | |
Aphelium | 3,3351 AU |
Perihelium | 2,7159 AU |
Halv storaxel | 3,0255 AU |
Excentricitet | 0,1023 |
Siderisk omloppstid | 1922,2 d (5,26 år) |
Medelanomali | 302,883° |
Inklination | 8,915° |
Longitud för uppstigande nod | 243,646° |
Periheliumargument | 81,019° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 9,40 km |
Albedo | 0,219 |
Absolut magnitud (H) | 12,87 |
13365 Tenzinyama eller 1998 UL20[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 oktober 1998 av den japanske amatörastronomen Tomimaru Okuni vid Nanyō-observatoriet. Den är uppkallad efter det japanska berget Tenzinyama.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 13365 Tenzinyama” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13365. Läst 24 juli 2023.
- ^ [a b] ”AstDyS 13365 Tenzinyama” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=13365. Läst 24 juli 2023.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 13365 Tenzinyama” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13365. Läst 24 juli 2023.
|