13003 Dickbeasley
Utseende
13003 Dickbeasley | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 21 mars 1982 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (13003) Dickbeasley |
Alternativnamn | 1982 FN, 1982 HJ2[1] |
Uppkallad efter | Richard E. Beasley[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 25 februari 2023 | |
Aphelium | 3,0846 AU |
Perihelium | 2,0322 AU |
Halv storaxel | 2,5584 AU |
Excentricitet | 0,2056 |
Siderisk omloppstid | 1494,7 d (4,09 år) |
Medelanomali | 349,518° |
Inklination | 26,566° |
Longitud för uppstigande nod | 177,511° |
Periheliumargument | 33,129° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 8,24 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,50 h |
Albedo | 0,074 |
Absolut magnitud (H) | 13,86 |
13003 Dickbeasley eller 1982 FN[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 21 mars 1982 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter Richard E. Beasley.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 13003 Dickbeasley” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13003. Läst 19 april 2023.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 13003 Dickbeasley” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13003. Läst 19 april 2023.
|