12811 Rigonistern
Utseende
12811 Rigonistern | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Ulisse Munari, Maura Tombelli |
Upptäcktsplats | Cima Ekar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 14 februari 1996 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12811) Rigonistern |
Alternativnamn | 1996 CL7[1] |
Uppkallad efter | Mario Rigoni Stern[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 25 februari 2023 | |
Aphelium | 2,5996 AU |
Perihelium | 1,9257 AU |
Halv storaxel | 2,2627 AU |
Excentricitet | 0,1489 |
Siderisk omloppstid | 1243,1 d (3,40 år) |
Medelanomali | 18,824° |
Inklination | 9,352° |
Longitud för uppstigande nod | 338,626° |
Periheliumargument | 117,970° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 2,74 km |
Albedo | 0,373 |
Absolut magnitud (H) | 14,96 |
12811 Rigonistern eller 1996 CL7[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 14 februari 1996 av de båda italienska astronomerna Ulisse Munari och Maura Tombelli vid Cima Ekar-observatoriet. Den är uppkallad efter författaren Mario Rigoni Stern.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12811 Rigonistern” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12811. Läst 28 februari 2023.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12811 Rigonistern” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12811. Läst 28 februari 2023.
|