12669 Emilybrisnehan
Utseende
12669 Emilybrisnehan | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eleanor F. Helin, Schelte J. Bus |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 25 juni 1979 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12669) Emilybrisnehan |
Alternativnamn | 1979 MY5, 1994 XT4[1] |
Uppkallad efter | Emily Walters Brisnehan[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 25 februari 2023 | |
Aphelium | 3,0035 AU |
Perihelium | 2,4030 AU |
Halv storaxel | 2,7033 AU |
Excentricitet | 0,1110 |
Siderisk omloppstid | 1623,4 d (4,44 år) |
Medelanomali | 319,284° |
Inklination | 11,804° |
Longitud för uppstigande nod | 277,627° |
Periheliumargument | 347,343° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,73 km |
Albedo | 0,282 |
Absolut magnitud (H) | 13,59 |
12669 Emilybrisnehan eller 1979 MY5[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 juni 1979 av de båda amerikanska astronomerna Eleanor F. Helin och Schelte J. Bus vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Emily Walters Brisnehan.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12669 Emilybrisnehan” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12669. Läst 28 december 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12669 Emilybrisnehan” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12669. Läst 28 december 2022.
|