12649 Ascanios
Utseende
12649 Ascanios | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 16 oktober 1977 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12649) Ascanios |
Alternativnamn | 2035 T-3, 1988 RW[1] |
Uppkallad efter | Ascanius[3] |
Småplanetskategori | Jupiters trojaner (trojanska lägret)[2] |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 25 februari 2023 | |
Aphelium | 5,9291 AU |
Perihelium | 4,3878 AU |
Halv storaxel | 5,1585 AU |
Excentricitet | 0,1493 |
Siderisk omloppstid | 4279,4 d (11,71 år) |
Medelanomali | 4,439° |
Inklination | 6,572° |
Longitud för uppstigande nod | 337,604° |
Periheliumargument | 342,316° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 25,10 km |
Albedo | 0,064 |
Absolut magnitud (H) | 11,87 |
12649 Ascanios eller 2035 T-3[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L5.[2] Den upptäcktes 16 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Ascanius i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 25 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12649 Ascanios” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12649. Läst 14 januari 2023.
- ^ [a b] ”AstDyS 12649 Ascanios” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12649. Läst 14 januari 2023.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12649 Ascanios” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12649. Läst 14 januari 2023.
|