12413 Johnnyweir
Utseende
12413 Johnnyweir | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Timur V. Krjačko |
Upptäcktsplats | Engelhardt-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 26 september 1995 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12413) Johnnyweir |
Alternativnamn | 1995 SQ29, 2141 T-1[1] |
Uppkallad efter | Johnny Weir[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 9 augusti 2022 | |
Aphelium | 2,8913 AU |
Perihelium | 1,9679 AU |
Halv storaxel | 2,4296 AU |
Excentricitet | 0,1900 |
Siderisk omloppstid | 1383,2 d (3,78 år) |
Medelanomali | 63,865° |
Inklination | 3,856° |
Longitud för uppstigande nod | 40,194° |
Periheliumargument | 291,983° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,69 km |
Albedo | 0,076 |
Absolut magnitud (H) | 15,07 |
12413 Johnnyweir eller 1995 SQ29[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 september 1995 av den ryska astronomen Timur V. Krjačko vid Engelhardt-observatoriet. Den är uppkallad efter konståkaren Johnny Weir.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12413 Johnnyweir” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12413. Läst 20 november 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12413 Johnnyweir” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12413. Läst 20 november 2022.
|