12196 Weems
Utseende
12196 Weems | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eleanor F. Helin, Schelte J. Bus |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 25 juni 1979 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12196) Weems |
Alternativnamn | 1979 MM8, 1987 SX12, 1978 EO8[1] |
Uppkallad efter | Weyman Weems[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 9 augusti 2022 | |
Aphelium | 2,7565 AU |
Perihelium | 2,1437 AU |
Halv storaxel | 2,4501 AU |
Excentricitet | 0,1250 |
Siderisk omloppstid | 1400,8 d (3,83 år) |
Medelanomali | 55,088° |
Inklination | 3,653° |
Longitud för uppstigande nod | 178,228° |
Periheliumargument | 154,382° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 3,52 km |
Albedo | 0,206 |
Absolut magnitud (H) | 14,81 |
12196 Weems eller 1979 MM8[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 juni 1979 av de båda amerikanska astronomerna Eleanor F. Helin och Schelte J. Bus vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Weyman Weems.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12196 Weems” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12196. Läst 11 september 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12196 Weems” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12196. Läst 11 september 2022.
|