12139 Tomcowling
Utseende
12139 Tomcowling | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12139) Tomcowling |
Alternativnamn | 4055 P-L, 1995 PX, 1992 UJ10[1] |
Uppkallad efter | Thomas Cowling[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 9 augusti 2022 | |
Aphelium | 2,6038 AU |
Perihelium | 2,0349 AU |
Halv storaxel | 2,3193 AU |
Excentricitet | 0,1226 |
Siderisk omloppstid | 1290,2 d (3,53 år) |
Medelanomali | 342,576° |
Inklination | 3,074° |
Longitud för uppstigande nod | 323,727° |
Periheliumargument | 241,332° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 9,06 km |
Albedo | 0,034 |
Absolut magnitud (H) | 14,83 |
12139 Tomcowling eller 4055 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den brittiske astronomen Thomas Cowling.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12139 Tomcowling” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12139. Läst 18 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12139 Tomcowling” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12139. Läst 18 augusti 2022.
|