11820 Mikiyasato
Utseende
11820 Mikiyasato | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Schelte J. Bus |
Upptäcktsplats | Siding Spring-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 1 mars 1981 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (11820) Mikiyasato |
Alternativnamn | 1981 EP38[1] |
Uppkallad efter | Mikiya Sato[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,2549 AU |
Perihelium | 2,8346 AU |
Halv storaxel | 3,0448 AU |
Excentricitet | 0,0690 |
Siderisk omloppstid | 1940,6 d (5,31 år) |
Medelanomali | 72,827° |
Inklination | 10,464° |
Longitud för uppstigande nod | 192,891° |
Periheliumargument | 162,987° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,38 km |
Synodisk rotationsperiod | 6,42 h |
Albedo | 0,153 |
Absolut magnitud (H) | 14,28 |
11820 Mikiyasato eller 1981 EP38[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 1 mars 1981 av den amerikanska astronomen Schelte J. Bus vid Siding Spring-observatoriet. Den är uppkallad efter Mikiya Sato.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 11820 Mikiyasato” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11820. Läst 15 april 2022.
- ^ [a b] ”AstDyS 11820 Mikiyasato” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11820. Läst 15 april 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11820 Mikiyasato” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11820. Läst 15 april 2022.
|