11771 Maestlin
Utseende
11771 Maestlin | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 29 september 1973 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (11771) Maestlin |
Alternativnamn | 4136 T-2, 1988 RD4, 1987 KS1[1] |
Uppkallad efter | Michael Maestlin[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,5443 AU |
Perihelium | 2,2903 AU |
Halv storaxel | 2,9173 AU |
Excentricitet | 0,2149 |
Siderisk omloppstid | 1820,0 d (4,98 år) |
Medelanomali | 264,615° |
Inklination | 7,514° |
Longitud för uppstigande nod | 31,769° |
Periheliumargument | 308,101° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 7,60 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,09 h |
Albedo | 0,084 |
Absolut magnitud (H) | 14,14 |
11771 Maestlin eller 4136 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den tyske astronomen och matematikern Michael Maestlin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 11771 Maestlin” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11771. Läst 10 april 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11771 Maestlin” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11771. Läst 10 april 2022.
|