11759 Sunyaev
| 11759 Sunyaev | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (11759) Sunyaev |
| Alternativnamn | 4075 P-L, 1981 EC41[1] |
| Uppkallad efter | Rasjid Siunjajev[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,6582 AU |
| Perihelium | 2,1947 AU |
| Halv storaxel | 2,4264 AU |
| Excentricitet | 0,0954 |
| Siderisk omloppstid | 1380,5 d (3,77 år) |
| Medelanomali | 20,990° |
| Inklination | 0,712° |
| Longitud för uppstigande nod | 326,409° |
| Periheliumargument | 110,488° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Synodisk rotationsperiod | 3,72 h |
| Absolut magnitud (H) | 15,55 |
11759 Sunyaev eller 4075 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter astronomen Rasjid Siunjajev.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 11759 Sunyaev” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11759. Läst 4 april 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11759 Sunyaev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11759. Läst 4 april 2022.
| |||||||||||