11428 Alkinoos
Utseende
11428 Alkinoos | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (11428) Alkinoos |
Alternativnamn | 4139 P-L, 1994 PG1, 1979 HD1[1] |
Uppkallad efter | Alkinoos[3] |
Småplanetskategori | Jupiters trojaner (grekiska lägret)[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 5,407 AU |
Perihelium | 5,254 AU |
Halv storaxel | 5,330 AU |
Excentricitet | 0,0143893 |
Siderisk omloppstid | 12,31 år |
Medelomloppshastighet | 12,90 km/s |
Medelanomali | 343,9° |
Inklination | 17,30° |
Longitud för uppstigande nod | 3,324° |
Periheliumargument | 57,52° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 32,4 km |
Albedo | 0,067 |
Absolut magnitud (H) | 11,23[4] |
11428 Alkinoos eller 4139 P-L[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter kungen Alkinoos i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 32 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 11428 Alkinoos” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11428. Läst 26 december 2021.
- ^ [a b] ”AstDyS 11428 Alkinoos” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11428. Läst 26 december 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11428 Alkinoos” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11428. Läst 26 december 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
|