11251 Icarion
Utseende
11251 Icarion | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 20 september 1973 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (11251) Icarion |
Alternativnamn | 1973 SN1, 1996 RC33, 1992 JA5[1] |
Uppkallad efter | Ikarios[3] |
Småplanetskategori | Jupiters trojaner (grekiska lägret)[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 5,173 AU |
Perihelium | 5,164 AU |
Halv storaxel | 5,168 AU |
Excentricitet | 0,000907 |
Siderisk omloppstid | 11,75 år |
Medelomloppshastighet | 13,10 km/s |
Medelanomali | 162,3° |
Inklination | 4,203° |
Longitud för uppstigande nod | 102,0° |
Periheliumargument | 148,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 22,0 km |
Synodisk rotationsperiod | 10,4 h |
Albedo | 0,058 |
Absolut magnitud (H) | 12,19[4] |
11251 Icarion eller 1973 SN1[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 20 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Ikarios i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 22 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 11251 Icarion” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11251. Läst 17 oktober 2021.
- ^ [a b] ”AstDyS 11251 Icarion” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11251. Läst 17 oktober 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11251 Icarion” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11251. Läst 17 oktober 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
|