1077 Campanula
Utseende
1077 Campanula | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | K. Reinmuth |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 6 oktober 1926 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1077) Campanula |
Alternativnamn | 1926 TK, 1957 AJ, 1972 CB[1] |
Uppkallad efter | Blåklockssläktet[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,864 AU |
Perihelium | 1,919 AU |
Halv storaxel | 2,392 AU |
Excentricitet | 0,197706 |
Siderisk omloppstid | 3,7 år |
Medelomloppshastighet | 19,26 km/s |
Medelanomali | 284,2° |
Inklination | 5,392° |
Longitud för uppstigande nod | 346,1° |
Periheliumargument | 13,96° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 9,7 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,8 h |
Albedo | 0,225 |
Absolut magnitud (H) | 12,39[3] |
1077 Campanula eller 1926 TK[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 6 oktober 1926 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter det vetenskapliga namnet på Blåklockssläktet.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1077 Campanula” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1077. Läst 9 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1077) Campanula. Springer Berlin Heidelberg. sid. 92. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1078. Läst 9 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|