10413 Pansecchi
Utseende
10413 Pansecchi | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | San Vittore-observatoriet |
Upptäcktsplats | San Vittore-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 29 december 1997 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (10413) Pansecchi |
Alternativnamn | 1997 YG20, 1988 BC2, 1991 RS23[1] |
Uppkallad efter | Luigi Pansecchi[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,302 AU |
Perihelium | 2,776 AU |
Halv storaxel | 3,039 AU |
Excentricitet | 0,0865942 |
Siderisk omloppstid | 5,3 år |
Medelomloppshastighet | 17,09 km/s |
Medelanomali | 209,3° |
Inklination | 9,004° |
Longitud för uppstigande nod | 307,1° |
Periheliumargument | 115,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 8,4 km |
Albedo | 0,173 |
Absolut magnitud (H) | 13,13[4] |
10413 Pansecchi eller 1997 YG20[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 december 1997 av San Vittore-observatoriet i Bologna. Den är uppkallad efter Luigi Pansecchi.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 10413 Pansecchi” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=10413. Läst 18 juni 2021.
- ^ [a b] ”AstDyS 10413 Pansecchi” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=10413. Läst 18 juni 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 10413 Pansecchi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10413. Läst 18 juni 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|