Hoppa till innehållet

Överkalix kommun

Överkalix kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Överkalix kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortÖverkalix
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd3 171 ()[1]
Areal2 919,46 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 764,77 kvadratkilometer[2]
- därav vatten154,69 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet1,15 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater66°21′00″N 22°53′00″Ö / 66.35°N 22.883333333333°Ö / 66.35; 22.883333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2684[3]
Anställda425 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2513
GeoNames603822
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Överkalix kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Överkalix.

Landskapet genomkorsas av Kalixälven, en av få outbyggda älvar. Majoriteten av området som utgör kommunen består av skogsmark. Det är också skogen som utgjort ryggraden i det lokala näringslivet sedan slutet av 1800-talet. I början av 2020-talet var den största arbetsgivaren inom sektorn Skogsvårdsstyrelsen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ och politiken dominerats av Socialdemokraterna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar större delen av Överkalix socken, bildad 1644, där Överkalix landskommun bildades vid kommunreformen 1862. Den 3 juni 1870 fördes en del av landskommunen till då nybildade Korpilombolo landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] Överkalix kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Överkalix landskommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[7]

Överkalix kommun är belägen utmed Kalixälven, ca tio mil norr om Luleå, längs med väg E10. Kommunen ligger mitt i det så kallade barrskogsbältet, med god tillgång till produktiv skogsmark.

Kommunen är belägen i de mellersta delarna av landskapet Norrbotten. I nord-sydlig riktning rinner Kalixälven genom kommunen som i öster gränsar till Övertorneå kommun, i söder till Kalix kommun, i sydväst till Luleå kommun, i väster till Bodens kommun och Gällivare kommun samt i norr till Pajala kommun, alla i Norrbottens län.

Kommunen omfattar en areal om 2 919,47 km². Vid rikets arealberäkning den 1 januari 2012 av statistiska centralbyrån hade Överkalix kommun 14 exklaver inom andra kommuners gränser.[8]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kalixälven och biälvarna Ängesån och Tvärån–Lansån–Skrövån kantas av vidsträckta urbergshöjder. Berggrunden på höjderna täcks av morän och den är i sin tur klädd med gran- och tallskog samt stora långsträckta myrmarker. Jordarna i dalstråken är varierande med finsandiga fjärd- och älvsediment som ger frodigt växtliv och öppen odlingsmark. Flacka isälvsavlagringar med vidsträckta hedmarker dominerar längs Tvärån–Lansån och delar av Ängesån.[9]

Från norr till söder rinner Kalixälven, en av få älvar som inte byggts ut med vattenkraftverk. Älven är källa till biälvarna Ängesån och Tvärån–LansånSkrövån.[10] Längs älven finns Jockfallet, en plats för laxvandring där sportfiskare fångat 20 kg stora laxar.[11] På kommungränsen mellan Överkalix och Övertorneå ligger landskapet Norrbottens största sjö, Miekojärvi. Där finns gös, gädda och abborre.[12] Andra sjöar är till exempel Djupträsk, Orrasjärv och Allsjärv.[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]

Överkalix kommun Hela riket






  Bebyggelse (1,1 %)
  Skog (84,3 %)
  Öppen myrmark (11,9 %)
  Jordbruksmark (0,6 %)
  Övrig mark (2,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2022 fanns fanns 27 naturreservat i Överkalix kommun som förvaltades av Länsstyrelsen i Norrbottens län.[14] Märkbergen är belägen på Stora och Östra Märkberget med urskogsliknande barrskog.[15] I Långlandets naturreservat finns myrmarker och sumpskogar med gott om död ved. Miljön är gästvänliga gör arter som rynkskinn och ullticka.[16]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling: Överkalix församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Överkalix distrikt.[17]

Vy mot Överkalix

Det finns tre tätorter i Överkalix kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Överkalix 1 036
2 Tallvik 497
3 Svartbyn 265

Centralorten är i fet stil

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har haft den dominerande ställningen i kommunen, och har inte bara varit det största partiet i samtliga kommunval från 1970 och framåt, utan hade också egen majoritet från valet 1970 till och med valet 2010. Partiet tappade den egna majoriteten för första gången i valet 2014. Näst största parti var i valen 1970–1994 samt 2002–2010 Centerpartiet och vid valen 1998 och 2014 Vänsterpartiet.

Överkalix kommun styrdes under mandatperioden 2014-2018 av en majoritet kallad Överkalix framtid, bestående av Vänsterpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet. Liberalerna ingick också i Överkalix framtid men förlorade sitt mandat vid valet 2014.[18] I valet 2018 fick Socialdemokraterna 53,2 procent av rösterna och har därför egen majoritet.[19] Socialdemokraterna behöll den egna majoriteten även efter valet 2022.[20]

År Partier
1995–2014[21] S
2014–2018 V C M MP
2018–[22] S

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande S Kristina Åhl
Förste vice ordförande S Birgitta Persson
Andre vice ordförande C Christina Hjelm

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagspartiet Kristdemokraterna har aldrig varit representerat i kommunfullmäktige. Miljöpartiet fick mandat först i valet 2006.

ValårVSMPAPKSDÖVRCLMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704173511
41735
3186,3
28
1973518611
5186
3189,8
256
1976518611
5186
3189,6
247
19793191611
3196
3188,6
265
1982320611
3206
3188,4
265
1985320512
32052
3187,6
247
1988319612
31962
3183,7
229
1991319612
31962
3183,6
2110
199451961
5196
3184,9
1813
1998617611
6176
3178,55
1813
2002518611
5186
3179,90
1714
20065181511
5185
3177,07
1615
20105181511
5185
3181,87
1813
20147131172
71372
3183,48
1813
2018314242
314242
2582,95
1312
2022213352
213352
2577,80
1411
  • Övriga 1970 var Kommunal Samling
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 6 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna, 2 tillhör Centerpartiet medan Vänsterpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna har 1 ledamot vardera.[23]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Anne Jakobsson
Vice ordförande S Leif Nilsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick
  Leif Nilsson (S) tidigast 1995 31 december 2010[24]
  Birgitta Persson (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Mikael Larsson (V) 1 januari 2015 31 december 2018
  Anne Jakobsson (S) 1 januari 2019

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Bygg- och miljönämnden S Robert Karlsson S Per Rauman
Valnämnden S Cenneth Pettersson S Kristina Åhl

Valresultat 2018

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Överkalix nedre 55,91  % 53,20  %
VÖverkalix övre 16,88  % 12,19  %
C Överkalix övre 17,25  % 16,46  %
M Överkalix nedre 10,02  % 9,03  %
MP Överkalix nedre 1,22  % 0,98  %
SD Överkalix övre 7,56  % 6,54  %
L Överkalix övre 2,14  % 1,33  %
KD Överkalix nedre 0,21  % 0,18  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Skogsnäringen har utgjort ryggraden i det lokala näringslivet sedan slutet av 1800-talet. Rationaliseringar i kombination med strukturförändringar under 1960- och 70-talens ledde dock till att många arbetstillfällen inom sektorn försvann. Skogs- och jordbrukssektorn stod dock för omkring 11 procent av arbetstillfällena 2023. Skogsvårdsstyrelsen var den största arbetsgivaren även om det också fanns ett antal mindre företag som var relaterade till skogsnäringen. Ungefär åtta procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin med företag som VINAB. Turistnäringen, huvudsakligen inriktad på fritidsfiske, och IT-relaterade verksamheter hade fått ökad betydelse.[9]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Från sydöst till nordväst genomkorsas kommunen av E10 mellan Luleå och Kiruna, i Överkalix tar riksväg 98 av österut mot Övertorneå.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Överkalix kommun 1970–2020[25]
ÅrFolkmängd
1970
  
6 036
1975
  
5 462
1980
  
5 083
1985
  
4 840
1990
  
4 744
1995
  
4 560
2000
  
4 206
2005
  
3 872
2010
  
3 611
2015
  
3 395
2020
  
3 289
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 358, eller 10,50 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 409 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 191, eller 4,71 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 058 den 31 december 2002).[26]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Överkalix kommun. Tabellen innehåller dock 11 länder då lika många personer var födda i Filippinerna och Irak.[27]

Födelseland 31 december 2021[27]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&&02836.&&&&&02 836 87,21 % 80,00 %
2 Finland Finland &&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072 2,21 % 1,31 %
3 Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031 0,95 % 0,43 %
4 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 0,86 % 0,46 %
5 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 0,83 % 1,88 %
6 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 0,80 % 0,60 %
7 Somalia Somalia &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 0,77 % 0,67 %
8 Etiopien Etiopien &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 0,49% 0,22 %
8 Sudan Sudan &&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 0,49 % 0,07 %
10 Filippinerna Filippinerna &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 0,43 % 0,16 %
10 Irak Irak &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 0,43 % 1,40 %

I kommunen finns omkring &&&&&&&&&&&02300.&&&&&02 300 registrerade fornlämningar.[28] Däribland lämningar från träindustrin[29] och tegelindustrin.[30] I området öster om Rödbergmyran finns lämningar efter ett viste och en härd.[31]

Blasonering: I fält av silver en upprest svart björn med beväring av guld, och med en yxa av guld i högra framramen.[32]

Ett sockensigill från 1700-talet ligger till grund för vapnet, som utformades och fastställdes 1944. 1974 registrerades det hos Patent- och registreringsverket enligt det nya regelverket.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Statistiska centralbyrån (läst 8 februari 2015)
  9. ^ [a b] ”Överkalix - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6verkalix. Läst 5 maj 2023. 
  10. ^ ”Överkalix - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6verkalix. Läst 30 maj 2022. 
  11. ^ [a b] ”Fiske - Visit Överkalix”. www.visitoverkalix.se. https://www.visitoverkalix.se/se-och-goera/fiske/. Läst 30 maj 2022. 
  12. ^ ”Miekojärvi Samfällighetsförening - Visit Överkalix”. www.visitoverkalix.se. https://www.visitoverkalix.se/se-och-goera/fiske/miekojaervi-samfaellighetsfoerening/. Läst 30 maj 2022. 
  13. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  14. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 30 maj 2022. 
  15. ^ ”Märkbergen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/markbergen.html. Läst 30 maj 2022. 
  16. ^ ”Långlandet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/langlandet.html. Läst 30 maj 2022. 
  17. ^
  18. ^ Sveriges Radio, 15 september 2014 Läst 11 januari 2016
  19. ^ ”Överkalix.se - mandatfördelning”. www.overkalix.se. Arkiverad från originalet den 20 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220520135420/https://www.overkalix.se/kommun/politik-organisation/mandatfordelning-och-politisk-majoritet/. Läst 30 maj 2022. 
  20. ^ ”De blir de enda i länet med egen majoritet”. nsd.se. https://nsd.se/bli-prenumerant/artikel/jo9qoogj/nsd-bd-0kr-dp1. Läst 5 maj 2023. 
  21. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  22. ^ Ovisst läge i många kommuner Läst 30 september 2018
  23. ^ Overkalix.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 25 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 oktober 2020
  24. ^ Norrbottens Kuriren, 19 september 2009: Kommunalråd avgår Läst 15 januari 2016
  25. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  26. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  27. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  28. ^ ”Överkalix kommun”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 30 maj 2022. 
  29. ^ ”L1993:7168 Träindustri Övrig kulturhistorisk lämning”. app.raa.se. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/9c0cd45f-3c91-4190-ad7b-c17775691e56. Läst 30 maj 2022. 
  30. ^ ”L1992:6578 Tegelindustri Övrig kulturhistorisk lämning”. app.raa.se. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ce32c021-3a23-4e71-b3f6-2249aa8bdee0. Läst 30 maj 2022. 
  31. ^ ”Karta”. app.raa.se. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/. Läst 30 maj 2022. 
  32. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 11 december 2008. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]