Östlig låglandsgorilla

	Östlig låglandsgorilla; Status i världen: Akut hotad
	Östlig låglandsgorilla (G. b. graueri)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Däggdjur; Mammalia
Ordning	Primater; Primates
Familj	Hominider; Hominidae
Släkte	Gorillor; Gorilla
Art	Östlig gorilla; G. beringei
Underart	Östlig låglandsgorilla; G. b. graueri
Vetenskapligt namn
	§ Gorilla beringei graueri
Auktor	Matschie, 1914
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Östlig låglandsgorilla (Gorilla beringei graueri) även Östlig slättlandsgorilla är en underart av östlig gorilla som tillhör familjen hominider bland primaterna. Dess underartsepitet syftar på den österrikiska forskaren Rudolf Grauer. Trots namnet är östlig låglandsgorilla närmare släkt med bergsgorilla än med västlig låglandsgorilla.

Utseende

Östlig låglandsgorilla är det största taxonet i hela släktet. Hanar är vanligen 1,75 meter höga^[2] när de står upprätt men de håller sina knän lite böjd, annars skulle de vara nästan 2 meter långa.^[3] Honor är tydlig mindre. Angående hanarnas vikt finns olika uppgifter, medan Geissmann (2003) nämner upp till 200 kilogram^[4] anger Nowak (1999) upp till 275 kilogram^[5]. Honor når bara hälften av hanarnas vikt. Pälsen är liksom hos bergsgorillan svart. Den grå pälsen som är kännetecknande för gamla hanar av hela släktet förekommer bara på individens rygg. Östlig låglandsgorilla skiljer sig från bergsgorillan genom kortare hår (särskilt på armarna), en lite kraftigare kroppsbyggnad, längre armar och ett smalare ansikte.

Utbredning

Östlig låglandsgorilla förekommer bara i östra delen av Kongo-Kinshasa.

Ekologi

Östlig låglandsgorilla lever som alla gorillor i skogshabitat, i regnskog och andra skogar som ligger i dalgångar eller på kuperade områden mellan 500 och 2 800 meter över havet.

Liksom andra gorillor lever de i grupper som vanligen består av en hane, flera honor och deras ungdjur. Deras sociala beteende är variabelt och gruppmedlemmar är inte fast vid sin flock. Reviren är inte avgränsade mot varandra och överlappar ofta. Trots allt undviker grupperna kontakt med varandra.

Östlig låglandsgorilla är liksom alla gorillor aktiv på dagen och sover på natten i bon byggda av blad och kvistar som placeras på marken eller i träd. Boet används vanligen bara en gång.

Föda

I motsats till bergsgorillor har underarten främst frukt som föda men den äter även blad och andra växtdelar. Födan hittas på marken eller i träd och även hanar klättrar uppför träd. Om insekter eller andra smådjur ingår i födan är omstritt.

Östlig låglandsgorilla och människan

Underartens utbredningsområde har minskat betydligt på grund av habitatförstöring. Underarten lever idag huvudsakligen i Kahuzi-Biega nationalpark, i Maiko nationalpark och i skogsområdet Itombwe. Till följd av inbördeskriget i regionen hotas underarten av tjuvjakt samt av gruvdrift (Coltan). Enligt IUCN minskar populationen oroväckande snabb. Under 1990-talet uppskattades beståndet till 17 000 individer men sentida studier uppskattar antalet till 5 000 individer.^[6]. Sedan 2016 listas östlig låglandsgorilla som akut hotad (CR)^[1].

Systematik

Idag skiljs mellan två arter av gorillor, västlig gorilla och östlig gorilla. Den östliga låglandsgorillan utgör liksom bergsgorillan en underart till den östliga gorillan. Östlig låglandsgorilla är alltså närmare släkt med bergsgorillan än med den västliga låglandsgorillan.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 5 november 2009.

Noter

^ [a b] Plumptre, A., Nixon, S., Caillaud, D., Hall, J.S., Hart, J.A., Nishuli, R. & Williamson, E.A. 2016 Gorilla beringei ssp. graueri . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 januari 2021.
^ Knight, Tim (June 2008). ”Gorilla Natural History” (på engelska). Gorillas Online. Arkiverad från originalet den 1 april 2005. https://web.archive.org/web/20050401062140/http://homepage.mac.com/wildlifeweb/gorillas/info/nh.html. Läst 7 oktober 2008.
^ Markus Kappeler (2002) Östlicher Flachlandgorilla Arkiverad 18 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. (tyska). Läst 2013-10-17.
^ Geissmann (2003), s. 295
^ Nowak (1999), s. 620
^ J. Hart et al.: Gorilla beringei graueri Status report, PDF

Tryckta källor

Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer, Berlin 2002. ISBN 3-540-43645-6
Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Östlig låglandsgorilla.
Bilder & media
KA. Cawthon Lang: Primate Factsheets: Gorilla (Gorilla) Taxonomy, Morphology, & Ecology.
Ytterligare information om levnadssättet och beståndet (engelska)

[IUCN-1] [a b] Plumptre, A., Nixon, S., Caillaud, D., Hall, J.S., Hart, J.A., Nishuli, R. & Williamson, E.A. 2016 Gorilla beringei ssp. graueri . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 8 januari 2021.

[Knight-2] Knight, Tim (June 2008). ”Gorilla Natural History” (på engelska). Gorillas Online. Arkiverad från originalet den 1 april 2005. https://web.archive.org/web/20050401062140/http://homepage.mac.com/wildlifeweb/gorillas/info/nh.html. Läst 7 oktober 2008.

[Kappeler-3] Markus Kappeler (2002) Östlicher Flachlandgorilla Arkiverad 18 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. (tyska). Läst 2013-10-17.

[4] Geissmann (2003), s. 295

[5] Nowak (1999), s. 620

[6] J. Hart et al.: Gorilla beringei graueri Status report, PDF

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]