Ökengundi
| Ökengundi Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Kamfingerråttor Ctenodactylidae |
| Släkte | Ctenodactylus |
| Art | Ökengundi C. vali |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ctenodactylus vali | |
| Auktor | Thomas, 1902 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ökengundi (Ctenodactylus vali[2][3]) är en däggdjursart som beskrevs av Thomas 1902. Ctenodactylus vali ingår i släktet Ctenodactylus och familjen kamfingerråttor.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade.[4]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Arten blir 125 till 185 mm lång (huvud och bål) och har en 27 till 43 mm lång svans. Den väger 90 till 180 g. Ökengundi påminner om ett litet marsvin med små ögon. Den täta och mjuka pälsen har på ovansidan en blek brunaktig färg med grå underull. Undersidan är gul- till gråaktig. Gnagarens svarta näsa är naken och är utrustad med långa svarta morrhår. Vid kanterna av de avplattade öronen finns korta ljusgråa styva hår. Liksom andra arter av samma familj har ökengundi styva hår på bakfötterna som bildar en kam. Den korta svansen är ofta gömd i bålens päls.[6]
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Denna gnagare förekommer i två från varandra skilda utbredningsområden i nordöstra Algeriet och angränsande Marocko respektive i nordöstra Libyen. I Libyen vistas den på ett 1000 meter högt högplatå. Habitatet utgörs av klippiga områden och öknar.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Individerna är aktiva på morgonen och på eftermiddagen. Under dagens hetaste timmar och under natten vilar de i bergssprickor. Födan utgörs av gräs, örter och kanske andra växtdelar. Individerna lever utanför parningstiden ensamma vad som skiljer ökengundi från nordafrikansk gundi. Parningstiden börjar under hösten. Flera hanar försöker para sig med en hona men bara en blir vald. Hos ökengundi förekommer två kullar per år, en mellan januari och mars och den andra i april eller maj. Dräktigheten varar cirka två månader och per kull föds en till tre ungar, oftast tvillingar. Ungarna diar sin mor en till två månader och blir könsmogna sju till nio månader efter födelsen.[6]
I fångenskap lever en hona och upp till tre hanar utan problem tillsammans. Hanarna etablerar en hierarki. Om ytterligare en individ tillfogas så blir den dödad.[6]
Ökengundins naturliga fiender är rävar, guldschakal (Canis aureus), rovfåglar och större ormar.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] 2008 Ctenodactylus vali Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Ctenodactylus vali, Mammal Species of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d] Kingdon, Jonathan (2013). ”Thoma's Gundi” (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 638-639. ISBN 9781408122549
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Ctenodactylus vali.
|