Ödeshög
| Ödeshög | |
| Tätort Centralort | |
 | |
| Smeknamn: "Bynn" | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Ödeshögs kommun |
| Distrikt | Ödeshögs distrikt, Stora Åby distrikt |
| Koordinater | 58°13′51″N 14°39′18″Ö / 58.23083°N 14.65500°Ö |
| Area | |
| - tätort | 272 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 669,11 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 711 (2020)[3] |
| - kommun | 5 244 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 10 inv./hektar |
| - kommun | 8 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Ödeshög |
| Postnummer | 599 XX |
| Riktnummer | 0144 |
| Tätortskod | T1332[4] |
| Beb.områdeskod | 0509TC103 (1960–)[5] |
| Geonames | 2687420 |
  Ortens läge i Östergötlands län
| |
| Wikimedia Commons: Ödeshög | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Ödeshög (uttal [²øːdɛsˌ(h)øːɡ]
(
lyssna)) är en tätort och centralort i Ödeshögs kommun i Östergötlands län.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Boplatser från stenåldern, hällristningar från bronsåldern och ruiner från medeltiden vittnar om en tidig centralbygd.
Namnet skrevs 1318 Ödhishögh. Förleden är mansnamnet Ödhir. Efterleden är hög.[6]
Ödeshög är kyrkby i Ödeshögs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Ödeshögs landskommun. I denna inrättades för orten 31 mars 1922 Ödeshögs municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1956. Orten ingår sedan 1971 i Ödeshögs kommun som centralort.[7]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Ödeshög 1950–2020[8][9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 944 | |||
| 1960 | 2 076 | |||
| 1965 | 2 392 | |||
| 1970 | 2 572 | |||
| 1975 | 2 709 | |||
| 1980 | 2 990 | |||
| 1990 | 2 815 | 238 | ||
| 1995 | 2 866 | 238 | ||
| 2000 | 2 768 | 240 | ||
| 2005 | 2 651 | 240 | ||
| 2010 | 2 572 | 241 | ||
| 2015 | 2 554 | 260 | ||
| 2020 | 2 711 | 272 | ||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]I Ödeshög finns Ödeshögs kyrka och en hembygdsgård.
Det finns ett antal restauranger runt torget, liksom en mataffär och några mindre butiker. Det finns även en föreningsdriven biograf, Saga-Bio, samt Folkets park.
I samhället finns två grundskolor, Fridtjuv Bergskolan och Lysingskolan.
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]En kortlivad sparbank, Ödeshögs församlings sparbank, verkade i Ödeshög 1862–1865. År 1867 grundades en ny sparbank, Lysings härads sparbank, som i samband med den nya sparbankslagen 1893 ombildades till en folkbank, Lysings härads folkbank. Folkbanken ombildades 1905 till Lysings härads sparkassa & kreditbolag[10] och uppgick år 1907 i Sydsvenska kreditaktiebolaget. Senare etablerade även Östgöta enskilda bank ett kontor i Ödeshög.[11] Sydsvenska kredits kontor drogs in så småningom, men Östgötabanken fanns kvar i Ödeshög fram till år 1987.[12][13]
En mer långvarig sparbank, Stora Åby sparbank, grundades 1902. Den uppgick år 1985 i Sparbanken Gothia som senare blev en del av Swedbank.
Swedbank stängde kontoret i Ödeshög den 31 januari 2020.[14] Därefter hade orten inte längre några bankkontor.
Personer från Ödeshög
[redigera | redigera wikitext]En central figur i Ödeshögs historia är Johanna Pettersson (1807–1899), mer känd som Handelsman Johanna. Varje år arrangeras en marknad, Johannamarknaden, till hennes ära. Det var också här i Ödeshög som den forne landslagsspelaren i fotboll, Klas Ingesson, växte upp. Efter avslutad proffskarriär valde Ingesson att avrunda spelarkarriären i moderklubben Ödeshögs IK. Han var bosatt på orten fram till sin död.
- Klas Ingesson – fotbollsspelare, kom från Ödeshög.
- Jonna Lee – artist, boende i Ödeshög
- Peter Wettergren – assisterande förbundskapten för Herrlandslaget i fotboll, kommer från Ödeshög.
- Bjarne Andersson – längdskidåkare, skidledare, TV-kommentator, kom också från Ödeshög.
- Andreas Norlén (M) – Riksdagsledamot, Riksdagens talman, politiker, jurist.
- Mikael Oscarsson (KD) – Riksdagsledamot, politiker
- Magnus Oscarsson (KD) – Riksdagsledamot, politiker
- Betty Malmberg (M) – Riksdagsledamot, politiker
- Sven-Olof Johansson – svensk affärsman i fastighetsbranschen.
- Fridtjuv Berg – Riksdagsledamot och minister
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 14 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Lysings härads sparkassa & kreditbolag Arkiverad 9 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Östgötabladet, 5 september 1905
- ^ Östergotlands enskilda bank i Sveriges statskalender 1921
- ^ Butikerna runt torget, Ödeshögsbor
- ^ Östgötabanken 1984, Nygatan 3 i Ödeshög., Ödeshögs Hembygdsbok
- ^ Stängning av bankkontor väcker frågor, Corren, 18 januari 2020
| |||||||||||||
