Émile Campardon
| Émile Campardon | |
| Född | 18 juli 1837[1] Paris |
|---|---|
| Död | 23 februari 1915[2] (77 år) |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École des chartes  |
| Sysselsättning | Historiker, arkivarie, författare[3] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Émile Campardon, född den 18 juli 1837 i Paris, död den 23 februari 1915, var en fransk historiker.
Campardon, som var sektionschef i Archives nationales, ägnade djupgående forskningar åt 1700-talets, särskilt revolutionstidens, historia. Av hans skrifter kan nämnas Histoire du tribunal révolutionnaire de Paris (2 band, 1862; ny upplaga 1866), Marie-Antoinette à la Conciergerie, pièces originales conservées (1862; ny upplaga 1867), Marie Antoinette et le procès du collier (1863), Madame de Pompadour et la cour de Louis XV (1867), Voltaire. Documents inédits (1880) och L'Académie royale de musique au XVIII:e siècle (2 band, 1884). I förening med Boutaric utgav han 1866 Mémoires de Frédéric II, roi de Prusse (2 band).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Lund 1930
- Campardon, Émile i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Campardon, É. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//415/20, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 118949616, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
|