Åsele tingslag

	Åsele tingslag; tingslag
Land	Sverige
Län	Västerbottens län
Domsaga	Västerbottens västra domsaga (1884–); Västerbottens södra domsaga (1832–1884); Lappmarksjurisdiktionens domsaga (1820–1831); Norra Ångermanlands domsaga (1811–1819); Ångermanlands domsaga (–1810)
Areal	4 558 kvadratkilometer (1934)
Inrättad	1680
Upphörd	31 december 1947
Uppgått i	Vilhelmina tingslag och Åsele och Vilhelmina tingslag
Läge
	; Tingslaget i länet.
Koordinater	64°09′49″N 17°21′18″Ö / 64.163611111111°N 17.355°Ö
Bestod av
	Åsele landskommun (1874–); Fredrika kommun (1874–); Vilhelmina landskommun (1874–1921); Dorotea kommun (1874–1921)
	Redigera Wikidata

Åsele tingslag (före 1922 benämnt Åsele lappmarks tingslag) var ett tingslag i södra Lappland. Tingslagets område är beläget i Västerbottens län och motsvarar i sin senaste utsträckning, nuvarande Åsele kommun. Åsele tingslag hade år 1934 7 782 invånare på en yta av 4 558 km², varav land 4 318.

Tingslaget fanns från 1680. Den 1 januari 1922 (enligt beslut den 2 mars 1917 och 7 oktober 1921) överfördes Vilhelmina och Dorotea socknar till det då nybildade Vilhelmina tingslag och samtidigt ändrades tingslagets namn till bara Åsele tingslag.^[1] Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 10 juli 1947) upplöstes tingslaget och verksamheten överfördes till Åsele och Vilhelmina tingslag.^[2]

Tingslaget hörde till 1811 till Ångermanlands domsaga, 1811 till 1821 till Norra Ångermanlands domsaga, 1821 till 1831 till Lappmarksjurisdiktionens domsaga, 1832 till 1884 till Västerbottens södra domsaga och 1884 till 1971 till Västerbottens västra domsaga.

Socknar

Åsele tingslag bestod av följande socknar:

Åsele socken från början
Fredrika socken från 1799

Utbrutet den 1 januari 1922 för att bilda Vilhelmina tingslag:

Vilhelmina socken från 1799
Dorotea socken från 1799

Se även

Lappland för full historik om tingslagen i Lappland

Källor

Nationella arkivdatabasen för uppgifter om domsagor, tingslag och tingsrätter
Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 436

Noter

^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 140. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 118. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

Hjelmerus, A.; Till Västerbottens läns historia och beskrivning - häfte 3, 1914

[1] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 140. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[2] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 118. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]