Åmmeberg
| Åmmeberg | |
| Tätort | |
 Midsommarfirande i Åmmeberg 2003.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Askersunds kommun |
| Distrikt | Hammars distrikt |
| Koordinater | 58°52′13″N 14°59′56″Ö / 58.87028°N 14.99889°Ö |
| Area | 206 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 459 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 2,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6168[3] |
| Beb.områdeskod | 1882TB107 (1960–)[4] |
| Geonames | 2726191 |
  Ortens läge i Örebro län
| |
| Wikimedia Commons: Åmmeberg | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Åmmeberg är en tätort i Askersunds kommun, belägen i nordöstra delen av Hammars socken mellan Kärrafjärden i Vättern och sjön Åmmelången.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Vid ån som förbinder de båda sjöarna Vättern och Åmmelången anlades under tidig medeltid en kvarn, ägd av Riseberga kloster. Vid 1700-talets början avstyckade en hemkommen karolin, Claes Prytz, Åmmebergs gård från Edö säteri. En huvudbyggnad i två våningar uppfördes.
1857 köptes herrgården och Vena koboltgruvor av det belgiska gruvbolaget Vieille Montagne. Det blev början på zinkbrytning och förädling, samt en expansiv byggenskap. Stora utfyllnadsarbeten gjordes och representativ bebyggelse, i tegel och korsvirke, uppfördes. Ritningarna utfördes sannolikt av den belgiske arkitekten Benoit Baillot.
Åmmeberg fungerade som hamn till gruvindustrin i Zinkgruvan. Hit kom tåg lastade med zink med Åmmebergs järnväg. Innan malmen lastades på pråmar skedde förädling och anrikning. Sedan 1974 fraktar lastbilar malmen till Otterbäcken vid Vänern för vidare transport. I Åmmeberg hade även gruvans direktör och de höga basarna sina kontor.
Sveriges första kvinnliga pilot, Elsa Andersson, omkom den 22 januari 1922 utanför Åmmeberg när hon hoppade fallskärm (hennes tredje fallskärmshopp).
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Åmmeberg 1960–2020[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 681 | |||
| 1965 | 624 | |||
| 1970 | 608 | |||
| 1975 | 618 | |||
| 1980 | 673 | |||
| 1990 | 716 | 218 | ||
| 1995 | 698 | 210 | ||
| 2000 | 641 | 210 | ||
| 2005 | 654 | 213 | ||
| 2010 | 590 | 212 | ||
| 2015 | 443 | 202 | ||
| 2020 | 459 | 206 | ||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]I Åmmeberg finns golfbana, båthamn, affär och hotell. I en företagsby (Servicebyn) finns ett antal småföretag. Golfbanan är byggd på den gamla avfallssand som kom ifrån anrikningsverket. [6]
Många gamla byggnader finns i Åmmeberg, de flesta är byggda av gruvbolaget: Badhuset fungerar som affär, barnhemmet inrymmer lägenheter. Till bruksmiljön hör även kägelbana, lokstall och ett elegant vattentorn, placerat på en klippa i en kanal. Lokstallet rymmer fortfarande ett av gruvbolagets ånglok. Lokomotivet Carlsund (det första loket från Motala Verkstad), står för närvarande på Motala Industrimuseum i Motala. Åmmebergs herrgård stod färdig 1917 och är ritad av Ivar Tengbom.
Kasinot från 1860-talet inrymde till 1910 även en katolsk kyrka. Kyrksilvret överflyttades då till församlingen i Gävle. En romersk-katolsk begravningsplats är anlagd på en udde i sjön Åmmelången.
Personer med kopplingar till Åmmeberg
[redigera | redigera wikitext]- Jan Mårtenson (född 1933), bosatt i Åmmeberg.
- Mikael Mogren, född i Åmmeberg.
- Theodor Pinet
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 5 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014104001/http://www.askersundsgk.com/se/gast/bokningsinfo-gast. Läst 12 oktober 2013.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Haugard, Joel (1892-1949); En belgisk gruva vid norra Vättern - ett och annat om Vieille Montagne och en främlingskoloni i Sverige, Stockholm 1944, faksimil 1994
- Söderstéen, Herman & Wibel, Svante Richard; Åmmeberg från äldre till nuvarande tid - några uppgifter, Askersunds boktryckeri, 1907, BURK-nummer 1358882
- Wibel, Svante Richard; Åmmeberg från äldre till nuvarande tid, Askersunds boktryckeri AB, 1907, LIBRIS-id 1619250
- Waldén, Bertil (1901-1963); Vieille Montagne hundra år i Sverige 1857-1957 - minnesskrift på uppdrag av styrelsen för bolaget Vieille Montagne, Åsbro, Bild & Kultur, nyutgåva 2007, ISBN 97-89189210059
