Åls socken
| Åls socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Kommun | Leksands kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 142 kvadratkilometer |
| Upphov till | Åls kommun Åhls församling |
| Motsvarar | Åls distrikt |
| Tingslag | Nedansiljans domsagas tingslag (–) Leksands och Gagnefs tingslag (–) Leksands tingslag (–) |
| Karta | |
  Åls sockens läge i Dalarnas län. | |
| Koordinater | 60°40′57″N 15°06′12″Ö / 60.6825°N 15.10333333°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2391 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Åls distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Åls socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1974 i Leksands kommun och motsvarar från 2016 Åls distrikt.
Socknens areal är 142,40 kvadratkilometer, varav 136,20 land.[1] År 2020 fanns här 2 748 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Insjön med sockenkyrkan Åls kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Åls socken har medeltida ursprung. Senast 1386 utbröts Gagnefs socken och 1607 utbröts Bjursås socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Åls församling och för de borgerliga frågorna till Åls landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Leksands kommun.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Ål, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet, Leksands och Gagnefs kompanier.[4]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]
Åls socken ligger kring Österdalälven sydost om Siljan och Leksand. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring bergig myrrik skogsbygd med fäbodar.[5][1][6]
Åls socken genomkorsas i väster av riksväg 70. Järnvägen Dalabanan går genom socknen med station i Insjön.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]En boplats från stenåldern och tre gravhögar från järnåldern är funna.[6][5][7][8] Från yngre järnåldern finns fynd av boplatser, blästerugnar, kolningsgropar, reduktionsugnar och smidesgropar.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1325 Aall) innehåller ål, 'strimma, (jord)remsa' här i betydelsen en markant höjd, Skolberget väster om sockenkyrkan.[9]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Åls socken 1750–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 1 590 | |||
| 1760 | 1 743 | |||
| 1769 | 1 865 | |||
| 1780 | 1 912 | |||
| 1790 | 1 998 | |||
| 1800 | 2 050 | |||
| 1810 | 2 054 | |||
| 1820 | 2 058 | |||
| 1830 | 2 107 | |||
| 1840 | 2 196 | |||
| 1850 | 2 227 | |||
| 1860 | 2 308 | |||
| 1870 | 2 248 | |||
| 1880 | 2 239 | |||
| 1890 | 2 210 | |||
| 1900 | 2 084 | |||
| 1910 | 2 293 | |||
| 1920 | 2 364 | |||
| 1930 | 2 237 | |||
| 1940 | 2 302 | |||
| 1950 | 2 510 | |||
| 1960 | 2 422 | |||
| 1970 | 2 419 | |||
| 1980 | 2 517 | |||
| 1990 | 2 637 | |||
| 2010 | 2 759 | |||
| 2020 | 2 748 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ål socken
- ^ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 23 april 2023.
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Ål socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Åls socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Åls socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]Forsslund, Karl-Erik (1923). Del 1, Öster-Dalälven, Bok 10, Bjursås och Ål. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 874118
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Pell Karl Fredrik (1890-?); Bondens år 1913 i Åls socken - upplevt och berättat, med förord av Bertil Boëthius, Åhls hembygdsförening, Insjön, 1960, serie Bidrag till Åhls sockens historia - 2, LIBRIS-id 530200
- Andersson, Pell Karl Fredrik (1890-?); Åhl-Kilen förr och nu - Släkter och gårdar i Kilens by i Åhls socken från 1700-talet till nutiden. En hembygdsskildring, Gagnef, 1955, LIBRIS-id 2491800
- Bergman, Ingrid (1934-); Kring dräktskicket i Åhl, Åhls hembygdsförening, Insjön, 1969, serie: Bidrag till Åhls sockens historia - 7, LIBRIS-id 530225
- Björklund, Stig (1919-2000); Åhlmålet - en gränsdialekt mellan övre dalmål och dalabergslagsmål - Ortnamn i Åhl, Harry Ståhl, Åhls hembygdsförening, Insjön, 1962, serie Bidrag till Åhls sockens historia - 3, LIBRIS-id 530204
- Boëthius, Bertil (1885-1974); Järngruvorna i Åhl - med ett kapitel om jordbruket samt en exkurs om gruvfogden Valsarfs Erik Ersson, (genomsedd av Åke Kromnow), Åhls hembygdsförening, Insjön, 1985, serie Bidrag till Åhls sockens historia - 9, ISBN 91-7118-420-1, LIBRIS-id 7604961
- Boëthius, Bertil (1885-1974); Vad vi veta och vilja veta om Åhls historia - en orientering och ett program, Åhls hembygdsförening, Insjön, 1960, serie Bidrag till Åhls sockens historia - 1, LIBRIS-id 530199
- Boëthius, Gerda (1890-1961); Kyrkor i Leksands och Gagnefs tingslag - konsthistoriskt inventarium, Norstedt, Stockholm, 1916, serie Sveriges kyrkor Dalarne 6 1:1, LIBRIS-id 900492
- Bäckström, Svenerik (1927-); Befolkningen i Åhl 1650-1960 med en utblick över byarnas historia, Åhls hembygdsförening, Insjön, 1966, serie Bidrag till Åhls sockens historia - 5, LIBRIS-id 530218
- Ericson, Alf (utg); Vår hembygd - Siljansnäs, Djura, Åhl 1999, Bygdedokumentation Öst, Norrköping, ursprung BURK, Bibliotekstjänst AB
- Lindell, Birger (1898-1991); Folkundervisningen i Ål före 1919 samt ett och annat om livet i socknen i gången tid, Åhls hembygdsförening, Insjön, 1975, serie Bidrag till Åhls sockens historia - 8, LIBRIS-id 530233
- Rundberg, Sören (red); Åhl anno 1980 - Videoupptagning, Lions Club, Insjön, 1980, ursprung BURK, Bibliotekstjänst AB
- Sandberg, Nils; Ännu ett gammalt men levande bibliotek i Åhl - professorsfamiljen Boëthius' boksamling, SAB, Lund, 1955, Åhls sockenbibliotek, BURK
- Syraksgården i Östra Insjö - en historik om livet i en gammal dalagård, om sedvänjor och gammal tro, om människor, händelser och bygd - i Ål och kring Ål - i gången tid och våra dagar : ur gamla släktpapper, R Åhlén, Stockholm, 1964, ursprung BURK
- Åhlbygdens geologi och förhistoria, Åhls hembygdsförening, Insjön, 1963, serie Bidrag till Åhls sockens historia - 4, LIBRIS-id 530216
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Åls socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Åls socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Ortnamn i Åls socken. Källa: Ortnamnsregistret, ISOF.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||