Älgsjön, Uppland
Land | Sverige |
---|---|
Län | Uppsala län |
Kommun | Östhammars kommun |
Landskap | Uppland |
Socken | Valö socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 60°18′21″N 17°58′59″Ö / 60.30590°N 17.98304°Ö |
SWEREF 99 TM | 6689207, 664811 |
Mått | |
Areal | 1,07 km² [1] |
Höjd | 22 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 6,48 km [2] |
Medeldjup | 0,6 m [1] |
Maxdjup | 1,2 m [1] |
Volym | 726 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Forsmarksåns huvudavrinningsområde (55000) |
Utflöde | Gålarmoraån |
VattendragsID (VDRID) | 669704-162322 |
GeoNames | 2726818 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Måttlig |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Ja |
Källa | VISS (SE669066-162096) |
Övrigt | |
SjöID | 669066-162096 |
ID vattenförekomst | SE669066-162096 |
Vattenytans ID (VYID) | 668951-162039 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Norra Östersjön (SE3) |
Limnisk ekoregion | Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h. |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 669033-162080 |
Namn | Utloppet av Älgsjön |
Areal | 27,95 km² |
Vattenytor | 1,06 km² |
Sjöprocent | 3,79 % |
Ackumulerad areal uppströms | 27,95 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Gålarmoraån |
VattendragsID (VDRID) | 669704-162322 |
Avstånd till havet | 22 km |
Medelhöjd | 34 m ö.h. |
Område nedströms | 669663-162319 |
Källor | [3][4][5] |
Älgsjön är en sjö i Östhammars kommun i Uppland och ingår i Forsmarksåns huvudavrinningsområde. Sjön är 1,2 meter djup, har en yta på 1,07 kvadratkilometer och befinner sig 22 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Gålarmoraån. Vid provfiske har bland annat abborre, gers, gädda och mört fångats i sjön.[6]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Älgsjön ingår i det delavrinningsområde (669033-162080) som SMHI kallar för Utloppet av Älgsjön. Medelhöjden är 34 meter över havet och ytan är 27,95 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Gålarmoraån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 22 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (70 procent) och jordbruk (13 procent). Avrinningsområdet har 1,06 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 3,8 procent.[4]
Fisk
[redigera | redigera wikitext]Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Älgsjön på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |