Semgallen

Semgallens vapen.

Lettlands historia
Denna artikel är en del av en serie
Tidig historia
Kundakulturen (ca 8000–5000 f.Kr.)
Narvakulturen (ca 5300–1750 f.Kr.)
Stridsyxekulturen (ca 2950-2300 f.Kr.)
Liver och Balterkulturen (ca 2000 f.Kr.-800-talet)
Medeltiden
Skandinavisk koloni i Kurland (650-850-talet)
Kurland, Semgallen, Livland och Lettgallen (800-1200-talet)
Nordiska korståg (1193-1316)
Svärdsriddarorden (1202-1237)
Livländska orden (1237-1561)
Tidigmoderna tiden
Livländska kriget (1558-1583)
Hertigdömet Kurland och Semgallen (1561–1795)
Andra polska kriget (1600-1629)
Svenska Livland (1621–1721)
Polska Livland (1629–1772)
Kurländsk kolonisering (1637-1690)
Karl X Gustavs ryska krig (1656-1661)
Stora nordiska kriget (1700-1721)
Moderna tiden
Guvernementet Livland och Kurland (1721/1795–1918)
Östfronten under första världskriget (1914–1918)
Baltiska hertigdömet (1918)
Det självständiga Lettland
Republiken Lettland (1918–1940)
Molotov-Ribbentrop-pakten (1939)
Reichskommissariat Ostland (1941–1945)
Lettiska SSR (1940–1990)
Den sjungande revolutionen (1987–1990)
Lettland (1990/1991–)

Semgallen, lettiska Zemgale, är en region i centrala Lettland, söder om Rigabukten ner till Litauen.

Semgallen ligger i Lettlands bördigaste jordbruksbygder. Större städer är Jelgava, Semgallens huvudstad, och Bauska. Till sevärdheterna hör två 1700-talsslott: ett i Jelgava och ett i Rundale.

Historiskt sett var Semgallen en del av hertigdömet Kurland 1560–1795; därefter en del av det ryska guvernementet Kurland. Semgallens huvudstad Jelgava var huvudstad i såväl hertigdömet som guvernementet. Sedan 1918 ingår området i Lettland, där det utgjorde en separat provins åren 1919–1940.