Wikipedia:Omdirigeringar
| Manual | 
|
|---|---|
För läsare
| |
För skribenter
| |
För administratörer
| |
Se även
| |
En omdirigering (engelska: redirect, fungerar även på svenskspråkiga Wikipedia), även kallat vidarelänkning, transportsida, är en sida på Wikipedia som automatiskt skickar besökaren vidare till en annan sida. Omdirigeringar kan liknas vid uppslagsord i pappersuppslagsverk där det står "Se xyz", med den skillnaden att på Wikipedia blir besökaren automatiskt slussad till det ord eller namn där artikeln finns. Omdirigeringen gör det lättare för läsare att hitta artikeln, på ungefär samma sätt som hänvisningen i pappersuppslagsverket gör – den underlättar både för Wikipedias interna wikilänkar och för sökmotorer.
När man hittar två artiklar om samma ämne under olika uppslagsord, dubblettartiklar, är det bra att slå ihop dem och samla texten under ett av uppslagsorden. På så sätt hittar wikipediabesökaren fram till rätt artikel, även om det står länkat till olika synonymer i olika artiklar.
Det är även bra att skapa omdirigeringar till artiklar från alla möjliga synonymer och namnvarianter man kan komma på. Med detta uppnår man två saker: dels luras inte wikipediaskribenterna att skapa dubblettartiklar i onödan, dels leder omdirigeringen wikipedialäsaren till artikeln från andra artiklar där man länkat till exempel en annan stavning eller namnvariant av ordet.
Skapa en omdirigering
[redigera | redigera wikitext]Artiklar
[redigera | redigera wikitext]En omdirigering skapas genom att ersätta hela sidans innehåll med en sådan här rad:
- #OMDIRIGERING [[Målord]]
Målord är namnet på den nya sidan som den nuvarande sidan skall omdirigeras till.
Förutom de fall där omdirigeringen är en felstavning av det riktiga artikelnamnet bör det omdirigerade ordet nämnas någonstans i artikeltexten. Annars går det inte att hitta artikeln via en sökning med exempelvis Google. Jämför Königsberg som är en omdirigering till Kaliningrad.
Kategorier
[redigera | redigera wikitext]Läs mer här: Mall:Kategoriomdirigering.
Mallar
[redigera | redigera wikitext]Lägg in en vanlig omdirigering. Sidor som ännu inte bytt från den gamla mallen kommer dock automatiskt att byta till att visas den nya som den gamla i sig själv omdirigerar till. Exempel: Mall:Konstnärsmuseer i Sverige.
Exempel på bra "förebyggande omdirigeringar"
[redigera | redigera wikitext]En tumregel kan vara att omdirigera från alla de ord som nämns med fet eller kursiv stil i artikelns första mening – utom eventuell uttalsanvisning – eftersom man då täcker in det mesta. En mera detaljrik genomgång av bra typer av omdirigeringar finns här:
- Singular/pluralformer, till exempel från drakar till drake
- Bestämd form. Uppslagsorden står oftast (men inte alltid) i obestämd form, och artikeln om exempelvis levern bör gå att hitta både från detta ord och från lever.
- Synonymer och alternativa namn, såsom hög hatt och cylinderhatt. I de fall det inte rör sig om rena synonymer utan om sådant som kan berättiga en egen artikel, så bör omdirigering endast ske om det omdirigerade ordet förklaras i artikeln. I vissa fall omarbetas omdirigeringen senare till egen artikel, i andra fall kommer den att bestå.
- Vissa typer av varianter som inte kommer har egna uppslagsord, t.ex. kulting till gris. Här krävs dock viss försiktighet,
- Namnformer på andra språk är relevant ibland. Vad gäller böcker, filmer och andra konstnärliga verk läggs artikeln i allmänhet under den svenska titeln om det finns en sådan, men det är mycket bra att lägga en omdirigering från originaltiteln. Samma logik gäller för exempelvis fiktiva personer, såsom Stålmannen – Superman. Man behöver inte omdirigera från namnformer på alla språk man kan komma på, men städer och andra geografiska platser bör helst få omdirigeringar från namnformen på alla språk som talas i staden, och gärna även äldre namn. Den ryska staden Kaliningrad har tidigare kallats Königsberg; där vill man ha en omdirigering.
- Alternativa eller äldre stavningar. Exempel: vacuum och vakuum.
- Uppslagsord med för svenskan främmande bokstäver, olika typer av diakritiska tecken och liknande bör förses med omdirigeringar från en variant skriven med enkla svenska tecken. Vissa språk som till exempel isländska är fullsmockade av konstiga saker som vi svenskspråkiga, liksom vår press, sällan får till rätt. Man ska kunna klicka på Vigdis Finnbogadottir och bli hänvisad rätt, trots att korrekt stavning är Vigdís Finnbogadóttir.
- Vanliga felaktiga stavningar kan vara relevant att omdirigera från, kanske särskilt vad gäller namn där många inte vet hur en viss person stavar sitt namn. Exempelvis är det bra att Agneta Fältskog omdirigerar till Agnetha Fältskog.
- Facknamn och vetenskapliga namn av olika slag. Stellaria media bör exempelvis omdirigera till våtarv. Projekt växter har utarbetat en praxis för hur sådana omdirigeringar bör göras vad gäller växtartiklar.
- Smeknamn, artistnamn och liknande. Det är bra om artikeln om den finländske nobelpristagaren Artturi Virtanen går att nå såväl från Artturi Ilmari Virtanen, Artturi I. Virtanen, A.I. Virtanen som A. I. Virtanen, och att Avicii går att nå från Tim Bergling.
- Vanliga förkortningar. Ofta (men inte alltid) ligger artikeln under det utskrivna namnet, och det är bra att lägga en omdirigering från förkortningen (eller tvärtom). Sålunda omdirigerar SCB till Statistiska centralbyrån. Omvänt är Ikea artikelnamn och Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd omdirigering.
- Alternativ versalisering. Sagan om Ringen är visserligen osvenskt och inte helt korrekt, men ändå tämligen vanligt och bör därför omdirigera till Sagan om ringen. Främmande språk har ofta versaliseringsstandarder som skiljer sig från svenskans, och då är det bra att vara generös med omdirigeringar, oavsett hur uppslagsordet ser ut.
I fall där man skulle önska en omdirigering men där denna är upptagen av en helt annan artikel bör en topplänk finnas.
Omdirigeringar är inte alltid bra
[redigera | redigera wikitext]När det gäller synonymer är omdirigeringar lysande, men det finns andra fall där det kan vara lockande att omdirigera, och det är när artikeln är kort, och man väljer att infoga artikeln i en annan artikel. Det kan exempelvis handla om en liten by som beskrivs i artikeln om kommunen. Om då "liten by" omdirigerar till "kommun", måste det framgå att liten by och kommun inte är samma sak. Det måste tidigt i omdirigeringsmålet beskrivas vad liten by är. Ett sätt att undvika detta är att länka till relevant avsnitt i artikeln, där liten by avhandlas. Detta går att åstadkomma genom att skriva [[Artikelnamn#länk till avsnitt]]. Detta är dock inte alltid meningsfullt. Fundera över om artikeln Sverige innehåller "Sverige är ett land i Europa. Huvudstad är Stockholm." Någon skapar då "Kiruna" med "Kiruna är en stad i norra Sverige". Är det då vettigt att infoga Kiruna i Sverige? Var är resten av Sveriges städer? Består Sverige bara av Stockholm och Kiruna? I sådana här fall vore det vettigare att behålla Kiruna som en egen artikel, åtminstone fram tills artikeln om Sverige är så pass utvecklad att det känns meningsfullt att infoga Kiruna där (det vill säga när alla relevanta städer mellan Stockholm och Kiruna beskrivits).
Omdirigeringar är i allmänhet bra om något av följande kriterier är uppfyllda:
- det omdirigerade uppslagsordet är i grunden samma sak som omdirigeringens mål,
- det framgår tydligt i artikeln vad den omdirigerade titeln har med det nya namnet att göra eller
- omdirigeringen leder till ett avsnitt i målartikeln som handlar om omdirigeringens ämne, eller där denna tydligt förklaras.
Om man omdirigerar ett bynamn till artikeln om den kommun där byn ligger, bör man alltså länka omdirigeringen till något avsnitt om småorter i kommunen eller liknande. Om detta inte på något vettigt sätt låter sig göras, kanske faktiskt inte bynamnet behöver ett uppslagsord över huvud taget, inte ens i omdirigerad form.
Dessutom kan det vara värt att fundera på om orden har flera betydelser. Om någon skapar stubben Stockholm är en liten ort i Wisconsin eller Stockholm är ett kolarboställe i Leksands kommun är det direkt olämpligt att omdirigera stubben till Wisconsin eller Leksands kommun, det hjälper inte den som vill veta vad Stockholm är. Hellre då en grensida, även om det innebär ett flertal rödlänkar.
Länka till omdirigeringar
[redigera | redigera wikitext]Det är tillåtet att länka till omdirigeringar från andra artiklar. Ibland är det till och med att föredra. Det gäller till exempel artiklar om ämnen som byter namn. Exempelvis är det att föredra att länka till Elitserien i ishockey när man skriver om den tid då serien faktiskt hette så jämfört med att använda länkar av typen [[Svenska Hockeyligan|Elitserien i ishockey]]. Den senare länken behöver uppdateras om serien byter namn igen, medan man i det första exemplet bara byter mål för omdirigeringen och på det sättet sparar arbete. Däremot är det inte lämpligt att länka till stavfel på det sättet. Ofta är det också onödigt att länka till synonymer. I alla fall använder man sitt omdöme.
Kategorier i omdirigerade artiklar
[redigera | redigera wikitext]Omdirigeringar kan läggas i kategorier så här:
#OMDIRIGERING [[Artikelnamn]] [[Kategori:Kategorinamn]]
Kategorisering kan vara användbart och önskvärt för att ett uppslagsord (t.ex. Skalman) ska dyka upp i en kategori (Kategori:Svenska seriefigurer), trots att det är en omdirigering till Lista över figurer i Bamse#Skalman. Ett annat exempel är Älvsjömässan, som är en omdirigering till Stockholmsmässan. Båda står med i Kategori:Mässor fast på olika platser. Omdirigeringssidor visas med kursiv stil på kategorisidorna.
Mallar i omdirigerade artiklar
[redigera | redigera wikitext]Det finns mallar som kan användas till att ange vilken typ av omdirigering det är. De kan ses här: Kategori:Omdirigeringsmallar. För närvarande finns endast två sådana som båda är frivilliga att använda. Det är Mall:Omdirigering på annat språk som kan användas då man omdirigerar från ett annat språk och Mall:Wikidata-omdirigering som kan användas för att ange att omdirigeringen är kopplad till ett Wikidata-objekt.
Vissa andra språkversioner använder olika mallar för att ange vilken slags omdirigering det rör sig om, men detta saknar motsvarighet i svenskspråkiga Wikipedia med de ovan nämnda undantagen.
Omdirigeringar mellan namnrymder
[redigera | redigera wikitext]Omdirigeringar mellan Wikipedias olika namnrymder bör i allmänhet undvikas – de finns ju till för att hålla isär olika typer av Wikipedia-innehåll, och en omdirigering mellan namnrymderna motsäger detta. Särskilt bör omdirigeringar mellan själva artikelnamnrymden och användarsidor undvikas; information som finns på personliga användarsidor är inte av intresse för uppslagsverket och om den är det, bör den istället placeras i en vanlig artikel. Tidigare i Wikipedias historia var omdirigeringar mellan artikelnamnrymden och användarnamnrymden och Wikipedianamnrymden ganska vanliga, men nästan samtliga sådana omdirigeringar har raderats. Om du hittar en omdirigering mellan namnrymder, får du gärna märka den med {{Radera|Omdirigering mellan namnrymder}}, vilket uppmärksammar administratörer på att den dåliga omdirigeringen finns och bör raderas.
| OK att omdirigera | Rekommenderas inte |
|---|---|
| Artikel → Kategori | Artikel → Användare |
| Artikel → Portal | Artikel → Diskussion |
| Wikipedia → Användare | Artikel → Wikipedia [1] |
| Wikipedia → Artikel | Diskussion → Användare |
| Användare → Artikel | Mall → Malldiskussion |
| Användare → Användardiskussion | Portal → Portaldiskussion |
[1] I vissa fall kan det vara befogat att länka från en artikel till en Wikipedia-sida, såsom med hjälp av mallar. I denna databasfråga kan alla sådana omdirigeringar ses.
Dubbla omdirigeringar
[redigera | redigera wikitext]Dubbla omdirigeringar (alltså en omdirigeringssida som leder till en annan omdirigeringssida som i sin tur leder till en artikel) kan bland annat uppstå vid flytt av sidor. Dubbla omdirigeringar "fungerar" inte: istället för att hamna på den slutliga artikeln hamnar man på den andra omdirigeringssidan. Detta är för att undvika rundgång om en följd av omdirigeringar leder tillbaka till den ursprungliga omdirigeringen. Att låta MediaWiki bryta omdirigeringskedjor endast om de bildar en cykel har bedömts vara för påfrestande för servrarna.
I juli 2008 infördes en funktion i programvaran, Användare:Omdirigeringsrättaren, som automatiskt kan rätta till dubbla omdirigeringar som uppkommer vid flytt av sidor tämligen omgående. Eftersom detta ställde till med problem till exempel vid vandalflyttar stängdes funktionen av i oktober 2008.
En lista över dubbla omdirigeringar finns på Special:Dubbla omdirigeringar. Flera robotar rättar dubbla omdirigeringar, men med mer fördröjning än vad Omdirigeringsrättaren gjorde.
Mjuka omdirigeringar
[redigera | redigera wikitext]En mjuk omdirigering är en omdirigering som inte automatiskt skickar läsaren vidare till målsidan. Istället visas själva omdirigeringen som en länk. Dessa används normalt inte i artikelnamnrymden, men förekommer på användarsidor som omdirigerar till andra språkversioner eller projekt. (Se även malldiskussion:mjuk omdirigering).
Att redigera en omdirigering
[redigera | redigera wikitext]Ibland vill man ändra i en omdirigering: man kan vilja skriva en artikel om en tidigare förbisedd betydelse, fixa en dubbel eller felaktig omdirigering, återställa en artikelinfogning eller något annat. Men när man skriver in artikelnamnet hamnar man på målartikeln, inte den sida man vill redigera. För att komma åt denna finns det då en länk överst på målsidan, där det i liten stil står "(Omdirigerad från X)". Klickar man på länken hamnar man på den sida man vill åt, och kan därifrån redigera.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Help:Omdirigeringar
- m:Help:Redirect (engelska)
| ||||||||