Wikipedia:Geografiska namn

Geografiska namn omfattar namn på enskilda platser, regioner och naturformationer på jordens yta. Om det finns ett vedertaget svenskt namn på en plats bör det användas, med omdirigering från originalnamnet. Annars gäller i allmänhet att det nutida lokala officiella namnet bör användas (till exempel Genève, Wrocław) om det skrivs med latinskt alfabet, med länk från motsvarighet med svenska bokstäver (till exempel Geneve, Wroclaw). Omdirigera även från tredje språk eller historiska stavningar (exempel: Genf, Breslau; samt Alsace med omdirigering från Elsass). Ortnamn i språkområden med icke-latinska alfabet transkriberas. Se Wikipedia:Återgivning av främmande språk.

Olika platser med samma namn

När två städer, floder eller liknande bär samma namn och behöver skiljas åt, har den allmänna principen varit att låta huvudnamnet följas av ett förtydligande efter ett kommatecken. Exempel: Amsterdam, New York. En sådan särskiljning kan man ibland länka till direkt i löpande text, utan att behöva skriva om den så som man hade varit tvungen med [[Amsterdam (New York)|]]. Men oftast blir det bättre om man skriver [[Amsterdam, New York|Amsterdam]] i [[New York (delstat)|]]. Systemet har använts för alla geografiska begrepp såsom gatunamn, stadsdelar, orter, stadsdelar, vattendrag, skogsområden, städer, regioner och delstater. Det råder delade meningar om riktlinjen för geografiska namn ska ändras till att rekommendera att sätta särskiljningsledet inom parentes, som för andra typer av artiklar. Städer låter sig i allmänhet bäst särskiljas genom tillägg av delstat, landskap eller liknande.

Olika geografiska/politiska tolkningar av samma namn

Vissa namn hänvisar till flera geografiska, politiska eller kulturella enheter. Några exempel är Makedonien (olika betydelser), Kina (olika betydelser) och Storbritannien (olika betydelser). I dessa fall bör det finnas en tydlig förgreningssida.

I sammansatta begrepp som syftar på ett land, bör man använda landets namn, i stället för adjektivformer. Skriv till exempel politik i Tyskland, med hänvisning från tysk politik (då begreppet tysk är flertydigt).

Det är oftast lämpligt att ha separata artiklar för ett land, en nationalitet/etnicitet, och ett språk. På så sätt är Frankrike, fransmän och franska olika artiklar, där fransk är en grensida.

Byggnadsverk och fastigheter

En fastighet är en fast egendom, avgränsad i två eller tre dimensioner. I en fastighet kan en eller flera byggnader ingå; en fastighet är alltså inte detsamma som en byggnad.

För institutionsbyggnader och liknande kan det vara lämpligt med olika artiklar för institutionen och byggnaden. Om dessa har olika vedertagna namn kan dessa användas – exempel: Sveriges riksdag och Riksdagshuset i Stockholm. Om de använder samma namn kan man ha parentestillägg – exempel: Nationalmuseum och Nationalmuseum (byggnad).

Byggnadsverk och fastigheter kan ha många olika namn. I allmänhet bör det nuvarande officiella namnet användas i stället för tidigare officiella namn, arbetsnamn eller smeknamn. Skriv därför Friends Arena i stället för Nationalarenan, Swedbank Arena eller Nya Råsunda, men namn som är vedertagna sedan tidigare kan användas i stället för nyare officiella namn (Globen i stället för Ericsson Globe). Om det inte finns något officiellt eller vedertaget namn kan man antingen använda fastighetsbeteckningen (Orgelpipan 7) eller gatuadressen (Klarabergsgatan 37).

Historiska namn

Platser som har bytt namn och där det nya namnet slagit igenom bör överlag ha sina artiklar under det aktuella namnet, med omdirigering från det gamla. I historiska artiklar bör det äldre namnet vanligen användas, med nuvarande namn inom parentes. Exempel: Kaliningrad är det ord som artikeln ligger under, och Königsberg är en omdirigering dit, och är det namn som bör stå som Immanuel Kants födelseort (med förtydligande om att staden numera har annat namn). Begrepp som innehåller historiska platsnamn bör behålla dessa, till exempel belägringen av Leningrad och Königsbergs sju broar.

För orter där stavningen har ändrats används modern stavning konsekvent, undantaget när det ingår i andra egennamn som lever kvar. Exempel: Uppsala stavas så, undantaget när det ingår som led i t.ex. Upsala Nya Tidning.

Militära slag

Fält-, sjö- och luftslag namngivna efter en plats brukar få en titel som börjar med "slaget". Exempel: slaget vid Poltava eller slaget om Storbritannien. Denna standard skiljer sig från traditionella uppslagsverk som Nationalencyklopedin, som beskriver slagen i den geografiska artikeln (NE beskriver slaget vid Poltava i artikeln om Poltava). Sådana slag bör sorteras efter platsens namn med hjälp av {{DEFAULTSORT:Poltava, slaget vid}} eller motsvarande. Slag med namn efter samma plats kan skiljas med årtal, som slaget vid Leipzig (1642) och slaget vid Leipzig (1813).

Europa

Baltikum, Polen, Tjeckien m.fl.

Städer, orter, provinser och annat som idag ligger i Polen och Baltikum benämns med de namn de har på det officiella språket i respektive land. De gamla namnen som stammar ur tyskan bör däremot göras som omdirigering till de lokala namnen. Motiveringen för detta är att det är dessa namn som oftast används i svensk facktext sedan andra världskriget. I historiska sammanhang bör som vanligt de äldre namnen användas. Motsvarande för Tjeckien och andra länder som varit österrikiska.

Vissa namn är dock väletablerade namn på svenska och där används dessa namn även för modern tid. Dit hör Pommern, Prag, Böhmen, Mähren, Schlesien, Tjeckiska Schlesien och vissa namn i Estland med svenskt ursprung, till exempel Dagö, Ösel och Hapsal.

Belgien

Använd alltid etablerade svenska namn när sådana finns och skriv de inhemska inom parentes. Till exempel: Bryssel (franska: Bruxelles; nederländska: Brussel; tyska: Brüssel). Finns inget svenskt namn, använd delstatens språk och skriv namnet på landets andra officiella språk inom parentes. Till exempel: Leuven ['lø:və(n)] (på franska heter staden Louvain, på tyska Löwen). Eventuellt kan också andra språk som är relevanta för området anges, till exempel: Liège (nederländska: Luik; tyska: Lüttich; vallonska: Lîdje)

Brittiska öarna

Använd Storbritannien för Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, med brittisk och britter som nationalitetsbegrepp. Skilj mellan den självständiga staten Storbritannien, och riksdelen England. Storbritannien (ö) är en separat artikel om ön med detta namn. Använd Irland för Republiken Irland, och Irland (ö) för ön Irland. Använd engelskspråkiga ortnamn med hänvisning från de keltiska. Exempel:

Cardiff (kymriska: Caerdydd) är huvudstaden och den största staden i Wales.

Kosovo

Kosovos officiella språk är albanska och serbiska. Den över­väldigande befolknings­majoriteten är etniska albaner, medan serberna är i majoritet eller en stor minoritet i vissa delar av landet. Dessutom finns andra etniska grupper, bland annat turkar, bosniaker, goraner och romer.

Kosovo var en del av den medeltida albanska staten för att senare införlivas med den serbiska staten. Detta innan den tillföll Osmanska riket under 1400-talet. Serbien återfick kontrollen över Kosovo igen cirka 1912, men förlorade effektiv kontroll efter Kosovokriget 1999. I februari 2008 deklarerade Kosovos autonoma, kosovalbanskt dominerade regering självständighet från Serbien. Ett antal länder har erkänt Kosovos självständighet och andra inte (se Kosovos politiska status).

Kosovos omgivningar har av dessa anledningar refererats till med en mängd olika namn – serbiska, turkiska och albanska – under olika delar av dess historia. När man bestämmer vilket namn som bör användas bör man ta hänsyn till Wikipedias regler, Riktlinjen om artikelnamn och policyn om ett neutralt perspektiv. Följande riktlinjer är satta utifrån Wikipedias nuvarande standarder.

Nuvarande nomenklatur

Platser i Kosovo benämns oftast med antingen albanska eller serbiska namn och Kosovo som nation har separata namn på serbiska och albanska. Platsnamn kan vara till exempel:

• identiskt mellan språken - (A) Prizren → (S) Prizren
• något lika - (A) Prishtina → (S) Priština
• helt olika - (A) Ferizaj → (S) Uroševac.

Vissa kosovalbanska platser har under senaste tiden undergått förändringar, särskilt där namn härledda från serbiska språket är inblandade. Till exempel:

• (A) Vuçitërn / (S) Vučitrn har döpts om till (A) Vushtrria
• (A) Obiliq / (S) Obilić har döpts om till (A) Kastrioti
• (A) Istog / (S) Istok har döpts om till (A) Burim.
• (A) Novobërdë / (S) Novo Brdo har döpts om till (A) Artana , och
• (A) Kamenica / (S) Kosovska kamenica har döpts om till (A) Dardana

Politisk namngivning

Det geografiska territoriet Kosovo har hävdats av två parter med varierande delar av internationellt erkännande som självständiga stater. Kosovos regering har förklarat självständighet från Serbien under namnen Republika e Kosovës (albanska) och Republika Kosovo (serbiska), vilket kan översättas med "Republiken Kosovo" (regeringen använder "Republic of Kosova"). Serbiska regeringen anser fortfarande att Kosovo är en autonom provins i Serbien, kallad Kosovo-Metohija. Den geografiska termen "Kosovo" kan anses vara en acceptabel kortform av både "Republiken Kosovo" och "autonoma provinsen Kosovo-Metohija".

Kosovos kommuner

Ungefär 90 procent av Kosovos territorium styrs av kosovalbanskt dominerade kommuner. Ett flertal enklaver med kosovoserber finns dock inom området. Nordligaste Kosovo är också överväldigande befolkat av kosovoserber, med ett par små albanska byar. I områden som styrs av varje etnisk grupp använder lokala kommuner platsnamn på sina egna språk, som exempelvis gorani.

Enligt principen om att självidentifierande entiteter nämns främst efter termen de använder själva, och eftersom försvenskade versioner av många städer inte existerar, bör man utgå från officiellt och lokalt. Detta betyder i praktiken att man exempelvis bör använda kosovalbanska namn för kosovalbanskt styrda platser och kosovoserbiska namn för kosovoserbiskt styrda platser. Ett undantag till detta kan vara när ett namn faktiskt är vedertaget på svenska och används. Notera att en artikel alltid bör innehålla båda språkformerna i inledningen, där den primära språkformen står först.

Luxemburg

Vi bör använda EU:s översättares rekommendation och använda de franska namnformerna (som i allmänhet har bakgrund i tyskan), utom för huvudstaden Luxemburg och landsdelarna Gutland (Bon Pays) och Ösling (Éislek).

Norden

Platsnamn bör stavas enligt lokal standard med tecknen æ, ø, ð och þ. Grönländska platser får grönländska namn, t ex Nuuk. Aa i danska namn bör skrivas som å, till exempel Århus. Undantaget är Köpenhamn och Själland som är etablerade svenska namnformer. Hänvisningssidor från försvenskad stavning bör skapas. För kommunartiklar används dock det svenska ordet kommun, och inte grannspråkens kommune. Platser i Finland namnges med svenskt namn.

Ryssland och före detta Sovjetunionen

Se även Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Ryska och annan kyrilliska

Använd Ryssland för att beteckna Ryska federationen.

Om en plats har ett etablerat svenskt namn (Kexholm, Systerbäck etc), så bör detta användas.

I övrigt används den svenska transkriptionen av det nutida ortnamnet, på den självständiga statens språk (som ryska i Ryssland). I artikelns inledning bör man ange förekommande tsarryska, sovjetiska och lokala namn, skrivet på ryska, latinska och i förekommande fall andra alfabet. Exempel:

Lviv (ukrainska: Львів; ryska: Львов (transkriberat Lvov); polska: Lwów; tyska: Lemberg, även Loewenburg; latin: Leopolis) är en stad i västra delen av Ukraina (...)

Groznyj (ryska: Гро́зный; tjetjenska: Соьлж-ГӀала, Sölzj-Ghala, eller Джохар-ГIала, Dzjochar-Ghala) är huvudstaden i Tjetjenien i södra Ryssland.

Notera att transkriptionsformerna skiljer sig mellan olika västerländska språk. Till exempel stavas Groznyj som Grozny på engelska och franska, och som Grosny på tyska.

Sverige

Beslut om ändring av hävdvunna ortnamn tas alltid av Lantmäteriet med stöd av rekommendationer från Ortnamnsrådet. Därför bör ortnamnen på Lantmäteriets kartor vara vägledande för artikelnamn för svenska orter.

Asien

Indien

Platser i Indien namnges med de namn som indiska myndigheter förordar om inget annat namn är väletablerat på svenska och därför går under principen om minsta möjliga förvåning. Se även Konflikten om ändringar av stadsnamn i Indien. Denna riktlinje är omdiskuterad.

Kina

Använd vedertagen svensk transkribering om sådan finns (exempel Peking, Tibet, Hongkong), annars pinyin. Använd Kina för Folkrepubliken Kina och Taiwan för Republiken Kina på Taiwan efter 1949. Republiken Kina (1912–1949) har en egen artikel, liksom Qingdynastin (1636–1911). Det går också att använda Kina som benämning på den kinesiska civilisationen, men hänvisa i så fall till artikeln Kina (region). Se vidare Kina (olika betydelser).

Vietnam

Bara svenska bokstäver brukar användas i namn på artiklar. Specialtecken kan eventuellt användas inne i artikeln.

Afrika

Algeriet, Marocko och Tunisien

Använd de franska namnen, vilka är de som används i svensk facktext. De arabiska är ofta okända och svårtranskriberade. Skriv de arabiska inom parentes. Till exempel: Marrakech (مراكش, marrākish)

Kongo

Använd de officiella namnen, utom i historiska sammanhang då de koloniala bör användas.

Demokratiska Republiken Kongo kan kallas Kongo-Kinshasa, och Republiken Kongo kan kallas Kongo-Brazzaville.

Sydafrika

Kapstaden, Västra Kapprovinsen, Norra Kapprovinsen, Östra Kapprovinsen, Fristatsprovinsen och Nordvästprovinsen är etablerade namn på svenska. I övrigt används aktuella officiella namn – exempel: Mthatha med hänvisning från Umtata. Se även listan över ändrade ortnamn på afrikaansspråkiga Wikipedia: af:Pleknaamsveranderinge in Suid-Afrika.

Nord- och Sydamerika

Kanada

Använd alltid etablerade svenska namn när sådana finns och skriv de inhemska inom parentes. Till exempel: Övre sjön (engelska: Lake Superior; franska: Lac Supérieur). Finns det inget sådant, använd provinsens eller territoriets mest talade språk och skriv namnet på landets andra officiella språk inom parentes. Saint John's (franska Saint-Jean). Eventuellt gäller detta också andra språk som är relevanta för området – exempel: Newfoundland och Labrador (engelska: Newfoundland and Labrador; franska: Terre-Neuve-et-Labrador; iriska: Talamh an Éisc).

USA

Undvik om möjligt ordet "amerikansk" för att beskriva företeelser som bara gäller USA. Skriv till exempel inte amerikansk musik utan musik i USA.

Några etablerade svenska namn som bör användas är Kalifornien, Klippiga bergen, Niagarafallen och var och en av Stora sjöarna.

Platser uppkallade efter helgon

Orden Sankt, Sankta, Saint, San, Santa och motsvarande på andra språk skrivs ut, om inte förkortningen är etablerad. Ex. Sankt Petersburg i stället för S:t Petersburg.

Se även Wikipedia:Återgivning av främmande språk och Wikipedia:Personnamn#Helgon.

Se även

• Wikipedia:Att skriva om geografi

Externa länkar

• TT-språket
• Lantmäteriets karttjänst, hjälp för att se de officiella ägonamnen