Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken

Ämnesguider
Brottsfall Datorteknik Datorspel E-sport Fiktion Näringsliv/företag/ varumärken Geografi Litteratur Mat och dryck Musik Naturvetenskap Biologi Medicin Nyheter Personer Politik Pornografi Sport Språk TV/radio Utbildning

Det här är en ämnesguide för hur man skriver om näringsliv, företag, och varumärken.

Det är särskilt vanligt att nya användare skriver artiklar om sina företag, sina varumärken eller sina rivaler. Eftersom det är svårt att hålla sig neutral när man skriver om ämnen där man har en intressekonflikt har vi sammanställt en serie goda råd, såväl för hur man ska göra, som hur man inte ska göra. Det finns också en introduktionskurs i att skriva på Wikipedia.

En bra Wikipedia-artikel om ett företag, ett varumärke eller en entreprenör är heltäckande vad gäller historia och nuvarande situation, har ett lättbegripligt och neutralt språk, bygger på trovärdiga källor och är illustrerad. Wikipedia har kriterier för utvalda artiklar som är sammanställda av frivilliga användare och kan användas som vägledning. Här finns en sammanställning över artiklar om företag, varumärken eller entreprenörer som har blivit klassificerade som utmärkta. För att en artikel ska vara fullständig krävs nästan alltid samarbete mellan flera bidragsgivare, diskussioner och granskningar av varandras arbete. Man får gärna be en fadder om hjälp.

Hur man skriver en bra artikel

För att skriva en bra artikel om ett företag, ett varumärke eller en entreprenör vill vi tipsa om att man gärna får hämta inspiration från existerande artiklar. Ha dock i åtanke att artikelbedömningar är individuella.

Några grundpelare till en bra artikel:

• artikeln har en ingress där ämnet beskrivs kort och där orsaken till att ämnet bör ha en Wikipedia-artikel nämns (till exempel att det är ett av världens största telekomföretag eller att entreprenören har flera patent som påverkar människors vardag).
• texten är indelad i stycken med rubriker, såsom "Historia" (för företag) eller "Biografi" (för personer), "Organisation" och "Utmärkelser".
• texten är skrivet med ett vårdat men lättillgängligt språk (snarare än slarvigt eller fackspråk), neutralt sätt (snarare än reklamspråk) och fritt från plagiat (till och med från företagets webbplats).
• det finns en faktaruta (se nedan).
• det finns hänvisningar till trovärdiga källor.
• artikeln är illustrerad med bilder, kartor, uttalsguide eller annat som gör den mer läsvänlig.

Nedan följer mer detaljerade förklaringar.

Artikeltext

Texten i Wikipedia-artiklar ska ge en djupare förståelse för ämnet. Här är några av de beståndsdelar som sätter ämnet i kontext:

• ett företags artikel bör inkludera information om dess föregångare, namnbyten på grund av sammanslagningar, uppköp, splittringar och juridiska problem, etc. I Sverige är Bolagsverket och andra företagsregister bra källor till information om förändringar. För andra länder kan exempelvis United States Securities and Exchange Commission och systerorganisationer ha liknande information.
• större företag som har helägda dotterbolag kan representeras av flera artiklar som ska knytas ihop med moderbolagets artiklar.
• varje artikel ska ha ett avsnitt som diskuterar företagets affärsmodell, som är nära knutet till hur företaget är organiserat och ofta en faktor bakom företagets historia. Det är inte ovanligt att affärsmodellen förändras (till exempel huvudprodukt) genom företagets historia.
• företagets historia ska presenteras i löptext, från grundandet till nutid. Om historien brukar delas in i separata perioder (till exempel under en särskilt kraftfull VD eller när en ny produkt introduceras) används dessa som underrubriker. Några saker som brukar tas upp är:
  • Grundandet – när skedde det?, var och av vem?, fanns någon specifik idé bakom grundandet?
  • Fusioner/uppköp – när skedde dessa och med vilka personer som initiativtagare? Kom ihåg att en affär oftast tar lång tid att slutföra efter det att den presenterats. Innan dess kan den gå i stöpet av olika anledningar. Beskriv inte affären som ett faktum förrän den faktiskt är klar.
  • Platserna – var har företaget funnits sedan starten? Om företaget är internationellt verksamt kan det vara av värde att kort redogöra för de första stegen ut i världen, när de skedde och vart de togs.
  • Produkterna – om företaget producerar produkter är det intressant att belysa det. Kanske med att identifiera kärnprodukterna, hur de utvecklats, marknaderna för produkterna, kanske kompletterat med bilder på hur de sett ut genom åren.
  • Om företaget varit föremål för rättsliga processer eller kritik som gällt beteendet på olika marknader o.s.v. kan detta vara av intresse. Det ska liksom annat material skrivas neutralt och i rimlig omfattning.
  • Konkurrenter och rivaliserande produkter kan vara intressant för att se jämförelser i utveckling.
  • Större utmärkelser och certifieringar som påverkat företagets historia.
• artiklar om aktiebolag får gärna ha en redovisning av aktieutvecklingen, gärna också annuitetskvot, kanske i jämförelse med branschen som helhet, eller i form av marknadsandelar. Information om produktionsvolymer och försäljning är också nyttig.
• ledningsfilosofi, mål och värdegrund är också värdefull information som kan ge bättre inblick av vad som hänt när företag slås samman eller splittras.
• listor över nuvarande och tidigare verkställande direktörer, styrelseordföranden och andra anmärkningsvärda personer (till exempel ingenjörer som påverkat uppfinningar), gärna med bilder. Ibland kan hela avsnitt om företagets organisation vara lämpligt.
• företagsledare och andra entreprenörers historia skildras enligt ämnesguiden för biografier.
• information om hur företaget arbetar med hållbar utveckling, samhällsansvar och liknande.

Källhänvisningar

Arkiv från företag kan finnas på olika håll. Till exempel på offentliga arkiv, till exempel Riksarkivet, stadsarkiv eller landsarkiv runt om i landet. Men framför allt hittar man arkivmaterial olika så kallade näringslivsarkiv, till exempel Centrum för Näringslivshistoria. Några av de saker man kan finna där är årsredovisningar, kundtidningar, personaltidningar, utredningar, marknadsföringsmaterial, och fotografier och film.

Litteratur om företaget kan återfinnas via Libris eller annan bibliotekskatalog. Det kan röra sig om jubileumsskrifter, memoarer/biografier och avhandlingar och forskarrapporter. Affärspress och dagstidningar innehåller också information som kan komma till nytta. Branschorganisationer och andra näringslivsorganisationer publicerar också mycket material där det kan finnas gott om information.

En manual för att göra källhänvisningar finns här.

Faktaruta

Clas Ohlson Aktiebolag
Clas Ohlson-butik i Sundsvall.
Org.nr	556035-8672
Typ	Publikt aktiebolag Nasdaq Nordic: CLAS B
Huvudkontor	Insjön, Sverige
Nyckelpersoner	Anders C. Moberg Styrelseordförande Klas Balkow Koncernchef Vd
Antal anställda	2 524 - April 2013
Historik
Grundat	1918
Grundare	Clas Ohlson
Ekonomi
Omsättning	▲ 6 518,9 miljoner SEK
Rörelseresultat	▼ 430,6 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▼ 331,5 miljoner SEK
Tillgångar	▲ 3 108,2 miljoner SEK
Eget kapital	▼ 1 836,5 miljoner SEK
Övrigt
Webbplats	ClasOhlson.se
Fotnoter	Siffror från 2012/13 års bokslut.

Faktarutor, såsom den här till höger, är en av Wikipedias mest använda funktioner, eftersom den ger snabb överblick över vad som kan vara ett komplext ämne.

Följande är de element som det är viktigast att man lägger till och håller uppdaterade:

• logotyp (se dock nedan)
• branch
• år företaget grundades
• antalet anställda (uppdaterat senast för ett år sedan)
• produkter
• omsättning
• intäkter
• affärsidé/beskrivning
• huvudkontors placering
• vilken börs företaget är listad på

Informationsrutan skapas genom att lägga till och fylla i en mall för företag eller för personer.

Bilder, inklusive logotyp

Bilder kan vara informativa och värdefulla som komplement till artikeltext. Några exempel på bilder i artiklar är:

• huvudkontor
• anläggningar
• ledning eller andra intressanta personer (se avsnittet om text ovan)
• produkter
• tillverkningsprocesser (där film kan vara ett bättre format)
• officiell logotyp (se vidare avsnittet om logotyper)
• reklammaterial (under förutsättning att det inte förekommer ovidkommande reklam)
• kartor över spridning
• skisser och ritningar

Wikipedia godtar endast material som antingen ligger under en fri licens eller inte omfattas av upphovsrätten (public domain). Därför måste man försäkra sig om att man har rätt att publicera bilderna. Man ska inte använda sig av vattenstämpel. Bilder laddas upp på Wikimedia Commons och läggs därefter in i artikeln på Wikipedia, eventuellt med en kort bildtext som beskriver vad bilden föreställer och när den skapades (om det är relevant). På Commons anges bildkälla, fotograf och annan information om bilden. Tänk på att variera bilderna i en artikel och att välja med hänsyn till globalt perspektiv och tidlöshet när det är möjligt. Man bör begränsa antalet bilder utifrån ämnet och artikelns längd.

Upphovsrätt för logotyper och liknande

De flesta logotyper som representerar ett företag eller ett varumärke lyder förutom under varumärkesrätt också under upphovsrätten och kan därför inte spridas fritt. Lagen tillåter att bilderna används i sitt sammanhang (jfr Fair use), men Wikimedia Commons lagrar inte sådana bilder.

I vissa fall kan logotyper laddas upp på Wikimedia Commons:

• Om logotypen är för enkel för att omfattas av upphovsrätten (se verkshöjd)
• Om logotypen (eller en snarlik tidigare version av den) är för gammal för att omfattas av upphovsrätten (normalt minst 70 år, längre om upphovsmannen är känd)
• Om vi fått skriftligt tillstånd av upphovsrättsinnehavaren att publicera bilden under en fri licens (se Commons:OTRS)

På engelskspråkiga Wikipedia tillåts fair use-bilder. Det är därför en del bilder kan användas där som inte används på svenskspråkiga Wikipedia.

Stilråd

En bra grundinställning är att arbetet med Wikipedia är långsiktigt snarare än nyhetsbaserat. Det ska inte bara gå att förstå innebörden idag eller i år, utan även om exempelvis 10 år. Använd rätt tempus. Skriv hellre "2024 köpte företaget upp …" än "Idag köpte företaget upp …" eller "företaget köper upp …"). Undvik att skriva om framtidsplaner såvida det inte är säkerställt och offentliggjort och då kan en mall som Bäst före vara lämplig för att uppmärksamma på att en förändring kan behövas senare.

Wikipedia har ett språkbruk som bygger på flera språkrådsorganisationers rekommendationer och råd. För företagsartiklar gäller framför allt uppmaningen att uttrycka sig neutralt och fritt från onödiga facktermer. Nödvändiga facktermer får anges men bör länkas eller förklaras första gången så att även lekmän kan förstå. Undvik onödigt starka värdeord, lösa värderingar, utfyllnadsord och förkortningar. Exempelvis bör formuleringar såsom dessa undvikas:

• Dagens Nyheter är världens bästa tidning.
• Tyvärr tvingades Saab slå igen sin fabrik.

Istället kan man skriva om utmärkelser som har getts och av vem eller om hur en nedstänging har rapporterats om i media.

Artikelnamn

Oftast fungerar principen om minsta möjliga förvåning. Se vidare Wikipedia:Artikelnamn#Företag_och_organisationer och Wikipedia:Artikelnamn#Versalisering.

® och ^TM är specialtecken för registrerade varumärken som eventuellt kan användas i inledningen för en artikel om ett varumärke, men inte i löpande text eller artikelnamn. Vanligare är att vi i artikeln skriver ut i klartext att det är ett registrerat varumärke eller ett varumärke tillhörande ett företag.

Företag och varumärken som kan förväxlas med en annan artikel, har lämpligt tillägg, till exempel Björn Borg AB, Tesla (företag) eller Tabasco (varumärke).

Varumärkesord och generiska produkter

Om ett registrerat varumärke används som ett varumärkesord för att beskriva en produkt i allmänhet (till exempel Bankomat, Jeep och Rollerblade), så bör artikeln med detta namn handla om varumärket. Det är lämpligt att också skapa artiklar om den generiska produkten (till exempel uttagsautomat, terrängbil och inlines).

Om artikeln om den generiska produkten ligger under varumärkesnamnet bör den flyttas undan (Wikipedia:Begäran om åtgärder kan användas). Om namnet omdirigerar till den generiska produkten kan länken uppe på sidan användas för att ersätta omdirigeringen med artikeltext. Man kan också skriva artikeln under ett annat namn (t.ex. på en undersida till användarsidan) och senare be att få den flyttad till det rätta namnet.

Externa länkar

I en artikel om en organisation eller ett varumärke är det alltid lämpligt att lägga en länk till den officiella webbplatsen i faktarutan och under rubriken "Externa länkar". Ytterligare länkar, såsom till Facebooksida, Twitter och andra sociala medier, skall i allmänhet inte finnas, utan sådana bör man hitta från den officiella webbplatsen.

Många av Wikipedias artiklar innehåller ett fåtal andra länkar till webbplatser utanför Wikimediastiftelsens olika projekt. Externa länkar används för att ge läsaren fördjupad information. Ett återkommande problem är länkar som inte främst är till för att ge läsaren information om ämnet utan för att locka den till webbplatser som till exempel säljer olika varor eller tjänster. Sådana länkar brukar kallas reklamlänkar eller spamlänkar. De får inte förekomma och ska raderas. Om man lägger till många reklamlänkar riskerar man att bli blockerad. Den som vill lägga till flera externa länkar och inte har god vana av det gör därför bäst i att diskutera saken först, exempelvis på artikelns diskussionssida.

Vanliga brister

Det finns några vanliga brister i företagsartiklarna på Wikipedia:

• fokus på amerikanska/europeiska företag
• fokus på företag inom "synliga" branscher
• fokus på nutid: kampanjer, produkter etc, snarare än historia och utveckling
• listor över ägare eller sortiment, men lite löptext om företagets historia och utveckling

Den som vill åtgärda dessa artiklar kan med fördel ta hjälp av erfarna wikipedianer (Wikipedias användare).

Vanliga frågor

Får jag skriva i "min egen" artikel?

Det är visserligen tillåtet att redigera i en artikel vars ämne man har en nära relation till, men Wikipedia avråder från det. Istället rekommenderas man att ta upp önskade ändringar på artikelns diskussionssida och låter någon annan utföra redigeringarna. Om du tänkt skapa en ny artikel kan ett alternativ vara att skapa den i din personliga sandlåda (kräver inloggning) och be någon erfaren användare att ta en titt på den innan den flyttas till rätt plats och publiceras.

Wikipedia är en av de mest besökta webbplatserna i världen och det gör att många företag vill använda Wikipedia som ett marknadsföringsmedium. Inte nog med att det strider mot Wikipedias principer; det skulle också göra Wikipedia mindre besökt om vi tillät icke-neutralt innehåll. För att bekämpa marknadsföring används därför många olika verktyg. PR-redigeringar kan leda till att man blir blockerad från att redigera på Wikipedia. Det kan dessutom leda till dålig PR, eftersom media rapporterar om misslyckade försök att vinkla Wikipedia-artiklar.

Stora delar av de diskussioner som äger rum om företag, varumärken och entreprenörer kretsar just kring neutralitetsfrågor. Den som vill skriva på Wikipedia bör därför vara öppen med sina intressekonflikter (till exempel på sin användarsida eller på artikelns diskussionssida). Om man har betalt för att göra redigeringar måste man enligt Wikimedias användarvillkor deklarera detta. Att visa att man är medveten om intressekonflikten och om Wikipedias policyer och riktlinjer är ett bra sätt att skapa tillit, exempelvis så här:

Jag jobbar som informatör på Volvo. I mitt arbete uppdaterar jag ibland Volvo-relaterade artiklar. Jag är medveten om att det kan finnas en intressekonflikt där. Meddela mig gärna om jag skulle göra något fel, så att jag lär mig hur man ska göra.

Det kan vara värt att känna till att allt som görs på Wikipedia lagras och går att koppla till den användare som gjort redigeringen. Redigeringar som är problematiska kan därför orsaka att framtida redigeringar granskas hårdare eller att användaren blockeras från att redigera.

Vanliga intressekonflikter är:

• Om du, eller någon närstående, äger hela eller ekonomiskt betydelsefulla andelar av företaget.
• Om du arbetar på företagets press-, informations- eller marknadsföringsenhet.
• Om du har någon av ovanstående poster i ett konkurrerande företag.

Det kan vara svårt att själv se när man inte är objektiv. Det är bättre att vara på den säkra sidan och låta bli att redigera artiklar där man kan ha intressekonflikter och istället skriva på artikelns diskussionssida. Tips på förbättringar, goda källor och anmärkningar om brister är välkomna på diskussionssidan, till exempel så här:

Jag jobbar på Skanskas pressavdelning och därför vill jag inte skriva direkt i artikeln. Men det finns ett par saker som skulle behöva uppdateras:

* Vi fick nyligen ett pris för vårt miljöarbete [etc]

Ange källhänvisningar (URL eller annan information) så att andra kan verifiera informationen och lägga in den. Det är i regel inga problem att uppdatera en faktaruta (se ovan) på egen hand, men det kan vara en bra idé att läsa igenom diskussionssidan för att kontrollera att det inte funnits kontroverser kring det du ska ändra.

Får jag ta bort eller rätta till uppenbara felaktigheter?

Språket kan du alltid förbättra (stavfel, grammatiska brister etc). Företagssiffror och mycket grundläggande företagsuppgifter kan du också korrigera eller uppdatera ("Företagets omsättning var 2013 XXX kronor." när det faktiskt var YYY). Uppenbart klotter ("Företaget styrs av aliens från Sirius.") får åtgärdas direkt i artikeln. Vid många andra ändringar ska oberoende källa anges och vid tveksamheter bör det först påtalas och diskuteras på artikelns diskussionssida.

Undvik att ta bort kritik och kontroverser som rör företaget, även om du anser att kritiken är uppenbart felaktig. Det man kan göra är att kommentera på diskussionssidan, och där beskriva företagets syn på kritiken. Om kritiken ger en ofullständig bild, kan kompletteringar göras med oberoende källor angivna (siffrorna med hakparenteser avser fotnoter):

Företagets VD, Lisa Svensson, anklagades 2007 av Expressen för att ha förskingrat 2 miljoner kronor.^[1]

kan kompletteras till:

Företagets VD, Lisa Svensson, anklagades 2007 av Expressen för att ha förskingrat 2 miljoner kronor.^[1]. Anklagelserna har visat sig vara falska.^[2] Expressen har senare bett Svensson om ursäkt.^[3]

Får jag anställa någon för att skriva på Wikipedia?

Frågan om hurudana betalda redigeringar svenskspråkiga Wikipedia tillåter är inte avgjord. En del wikipedianer vill förbjuda det, eftersom det ofta leder till icke-neutrala redigeringar, något som skadar Wikipedia. Andra vill att alla redigeringar ska behandlas lika, eftersom det annars kan vara svårt att få experter att bidra till Wikipedia. Det kan dessutom vara svårt att avgöra vem som är betald. Betalda redigeringar kan avslöjas med verktyg som Wikiscanner, men sällan omedelbart.

Det som står klart är att man inte som anställd står över Wikipedias riktlinjer. Vilken information som införs skall avgöras utgående från uppslagsverkets och läsarnas intressen, inte ett företags beslut. Däremot finns det mycket värdefullt en anställd kan bidra med, framförallt genom kunskap om aktuella händelser och bättre tillgång till och kunskap om relevanta källor. Uppdatering av vissa uppgifter, såsom bokslutsdata, är okontroversiellt, och tips om sådant som borde beskrivas, tas tacksamt emot på diskussionssidorna för de relevanta artiklarna. Ange alltid en god källa för uppgifter du inför eller vill införa.

Det finns företag och personer som tar betalt för att skriva Wikipedia-artiklar. Vi avråder från det, eftersom det finns alltför många aktörer som inte är seriösa och eller inte tar hänsyn till policyer och riktlinjer på Wikipedia. I många fall finns det stora risker att artikeln raderas eller blir återställd till en tidigare version, skribenten blockeras och Wikipedias användare reagerar med misstänksamhet. Wikipedia tar aldrig betalt för vare sig artiklar eller redigeringar.

Vilka artiklar får finnas på Wikipedia?

Artiklar på Wikipedia (oavsett ämne) måste uppfylla vissa kriterier för att anses vara relevanta. Annars kan de komma att raderas. Det finns flera kriterier för just företagsrelaterade artiklar. Det absolut lägsta kravet är att det ska gå att verifiera att företaget finns och att uppgifterna stämmer. Utöver det kräver vi att artikeln ska handla om något som har något slags allmänintresse: att företaget är stort, att varumärket nämns i oberoende media eller att personen finns beskriven i någon andra- eller tredjepartskälla, såsom en bok. Även gamla företag med källbelagd historisk betydelsefullhet är relevanta för Wikipedia. Eftersom det här kan vara svårt att avgöra själv, råder vi nybörjare att inte skapa artiklar om företag utan att skriva i artiklar som redan finns. Om du vet med dig att ett ämne uppfyller relevanskriterierna kan du lägga in en önskning i Wikipedias önskelista och låta någon annan skapa den.

Kom ihåg att allt arbete på Wikipedia bygger på frivillighet och att det därför kan ta tid innan du får hjälp med en artikel. Samtidigt är det ingen brådska med en artikel. Wikipedia lär finnas kvar i många år till.

Kan jag få "min artikel" raderad?

Det är inte under några omständigheter möjligt att äga en artikel som är publicerad i artikelrymden på Wikipedia. En skapad artikel som är relevant enligt Wikipedias relevanskriterier och av god kvalitet raderas i allmänhet inte ens på begäran, inte heller om företaget eller varumärket läggs ned.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.

Externa länkar

• Tips för att skriva om företag på Wikipedia utgivet av Centrum för näringslivshistoria
• CIPR:s guide för PR-människor
• Presentation om Wikipedia och företag (engelska)