Hoppa till innehållet

von Schinkel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Von Schinkel (2315))

von Schinckel och von Schinkel är namnet på flera svenska och tyska adliga ätter med ursprung från Tyskland.

Tyska ätten von Schinckel

[redigera | redigera wikitext]
von Schinckel
Känd sedan1570-talet
UrsprungPommern och Mecklenburg
FramståendeBankirerna Max von Schinckel sonen Joachim von Schinckel
Tysk-romerska riket Adel i Tyskland
Namnvon Schinckel
Naturaliserad?
Värdighetadlig

Den äldsta tyska ätten von Schinckel är känd från 1570-talet i Pommern och Mecklenburg och förde i vapnet ett till höger vänt harneskklätt ben, vars nedre del var beklätt med en svart kragstövel, försedd med en sporre av silver i rött fält.[1]

Kända nutida medlemmar av ätten i Tyskland är Max von Schinckel (1849–1938), bankir i Hamburg, och hans son bankiren Joachim von Schinckel (1895–1976).[2]

Svenska ätterna von Schinkel

[redigera | redigera wikitext]
von Schinckel
Känd sedan1600-talet
UrsprungHolstein (Stralsund)
Inflyttadtill Sverige 1760
StamfarDavid Schinckel
Adlad1790 och 1818
Utgrenad ivon Schinkel nr 2315
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1819 på nummer
Gradadlig ätt nr 2264
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1840
SvärdssidanDavid Schinckel
SpinnsidanBeata Sophia von Schinckel
von Schinkel nr 2315
Tidö slott i januari 2009.
UrsprungVärmland
StamfarBerndt Bergman och Beata Sophia von Schinckel
Adlad1840 av Karl XIV Johan
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1840
Gradadlig ätt nr 2315
Länk URLSida på riddarhuset.se

Den svenska släkten von Schinkel kan leda sitt ursprung till David Schinkel (1743–1807), som var född i Stralsund och inflyttade till Stockholm, där han verkade som grosshandlare och riksdagsman i borgarståndet.Han adlades med oförändrat namn men blev aldrig introducerad på Riddarheset. David Schinkel var ogift men lät legitimera sonen Johan Fredrik Schinkel (1791–1840) som äkta och skapade ett fideikommiss för honom och hans ättlingar.[3]

Johan Fredrik Schinkel fortsatte faderns verksamhet och är också angiven som kammarherre. Han adlades 1818 med namnet von Schinkel och introducerades på Riddarhuset påföljande år under nummer 2264. Johan Fredrik von Schinkel hade inga söner, varför hans ätt inte kunde föras vidare. Fideikommisset tillföll svärsonen Bernt Bergman som adlades 1840 på svärfaderns namn och vapen men introducerades samma år under det nya numret 2315. Från denne härstammar den fortlevande släkten von Schinkel. Bägge ätterna von Schinkel adlades under § 37 av Regeringsformen 1809, varvid endast huvudmannen är adlig.[3][4]

Den 31 december 2021 var 21 personer med namnet von Schinkel och 2 personer med namnet Schinkel folkbokförda i Sverige.[5]

Heraldiskt vapen

[redigera | redigera wikitext]
En blå sköld, medelst ett gyllene pythagoriskt kors delad i tre delar. I den öfversta lyser Hans Maj:t konung Carl XIV Johans höga namnchiffer af guld, betäckt med kunglig krona. I högra fältet står en till höger vänd hvit stork, hållande i högra upplyftade foten en offerkanna af guld. I venstra fältet åter äro två i kors lagda facklor af silfver, öfver hvilka står jernets tecken af stål.
– Sköldebrevsavskrifter, 18:053, RHA[6]

Släktträd, svenska släkten (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Personer med namnen Schinkel och von Schinkel

[redigera | redigera wikitext]
  • Svensk Adelskalender 1904, 1923, 1946, 1979

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]