Slangalger
Slangalger | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Chromalveolata |
Underrike | Stramenopiler Heterokonta |
Klass | Gulgrönalger Xanthophyceae |
Ordning | Slangalger Vaucheriales |
Familj | Slangalger Vaucheriaceae |
Släkte | Slangalger Vaucheria |
Vetenskapligt namn | |
§ Vaucheria | |
Auktor | A.P.de Candolle, 1801[1] |
Slangalger (Vaucheria) är ett släkte gulgrönalger i familjen Vaucheriaceae, ordningen Vaucheriales.[1] De finns både på land, i sötvatten och i havsvatten.[2] Algerna är coenocytiska vilket innebär att avgränsande cellväggar inte finns, utan varje slang (sifon) kan sägas utgöra en enda lång cell fast med åtskilliga cellkärnor och många kloroplaster. I mitten av varje slang finns en stor vakuol, kring vilken cellinnehållet strömmar ("cytoplasmic streaming").[3][4] Slangarna kan fokusera ljuset i kanterna på slangen, vilket kan förklara förför ljus medför att kloroplasterna samlas längs med kanterna.[5] Plastiderna kan också ändra orientering beroende på ljuset.[4] Sifonerna ("slangarna") är i allmänhet oförgrenade.[3]
I de långa coenocytiska slangformiga rören har gjort Vaucheria till en modellorganism. Till exempel har man visat att blått ljus ökar möjligheten till förgreningar.[2]
Livscykeln är diplontisk. Sålunda är endast gameterna haploida medan algen i övrigt är diploid. Meiosen sker strax före bildningen av gameter. Slangalgerna har oogami: en liten spermie befruktar ett stort ägg.[5] Slangalgerna kan också föröka sig asexuellt. Bildning av gameter och zoosporer är de enda tillfällen då mellanliggande cellväggar bildas.[4]
I hela världen finns omkring 70 arter av slangalger, i Europas vatten omkring 40 kända arter.[2] I Östersjön finns omkring 15 arter från Skåne till Norrbotten. Svartskinna (Vaucheria dichotoma) anses vara den mest allmänna arten utanför den svenska kusten.[3]
En del slangalger växer på fuktiga jordfläckar på strandängar medan andra lever på mjukbotten. Slangalgerna kan vara mattbildande på 1–7 meters djup. Miljön under sådana mattor kan lätt bli anaerobisk. I dessa miljöer bildar bakterier gasen metan.[3] Tillväxten sker främst på höst och vårvinter.[3]([2])
Slangalgerna kan ytligt förväxlas med vissa grönalger, till exempel Spirogyra.[3]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Illustrativa bilder från Connecticut college: http://silicasecchidisk.conncoll.edu/LucidKeys/Carolina_Key/html/Vaucheria_Main.html
- Film om cytoplasmic streaming: https://web.archive.org/web/20060909234141/http://video.conncoll.edu/f/pasiv/lucid/Vaucheria_a-900.html
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Algaebase http://www.algaebase.org/browse/taxonomy/?id=5142 2012-03-18
- ^ [a b c d] Michael Schagerl, Maria Kerschbaumer. Autecology and morphology of selected Vaucheria species ((Xanthophyceae). Aquatic Ecology. 43(2). 295-303. 2008.
- ^ [a b c d e f] Anna Tolstoy, Katrin Österlund. Alger vid Sveriges östersjökust – en fotoflora. Artdatabanken. 2003.
- ^ [a b c] Connecticut college. Vaucheria. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120619175825/http://silicasecchidisk.conncoll.edu/LucidKeys/Carolina_Key/html/Vaucheria_Main.html. Läst 18 mars 2012. 2012-03-18.
- ^ [a b] R.E. Lee. Phycology. Fourth Edition. Cambridge. 2008. pp. 413-423