Vattenkastanj
| Vattenkastanj | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Halvgräs Cyperaceae |
| Släkte | Småsävar Eleocharis |
| Art | Vattenkastanj E. dulcis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eleocharis dulcis | |
| Auktor | (Burm. f.) Trin. ex Hensch. |
| Synonymer | |
|
E. equisetina E. indica E. plantaginea E. plantaginoides E. tuberosa E. tumida | |
Kinesisk vattenkastanj (Eleocharis dulcis), kallas oftast vattenkastanj, men skall inte förväxlas med den inte särskilt närbesläktade sjönöten, som också kallas vattenkastanj.
Vattenkastanj är ett halvgräs i släktet småsävar, som odlas för sina ätliga underjordiska knölars skull. Den har tubformade gröna stammar som kan bli upp till 1,5 m höga.
Historia och användningsområde
[redigera | redigera wikitext]Den kinesiska vattenkastanjen kommer ursprungligen från Kina, men odlas numera på vattendränkta fält runt om i Sydostasien.
De små rundade rotknölarna har krispigt vitt "kött" och äts råa, lätt kokta, grillade, inlagda eller konserverade. De är en populär ingrediens i många kinesiska maträtter, till exempel chop suey. I Kina äts de oftast råa, ibland en aning sötade. De kan även malas till mjöl som används för att göra vattenkastanjkaka, som är en del av dim sum-köket. De är ovanliga genom att förbli krispiga även efter det att de kokats eller konserverats. Detta beror på att deras cellväggar är korskopplade och förstärkta av vissa fenolföreningar, såsom oligomerer av ferulasyra,[1] egenskaper som delas med andra grönsaker som förblir krispiga då de tillagats, såsom jordmandel och lotusrot.[2]
Knölarna innehåller huvudsakligen kolhydrater (cirka 90 % av torrvikten), framför allt stärkelse (60 % av torrvikten), men är också en god källa till kostfiber, vitamin B2, vitamin B6, kalium, koppar och mangan.[3]
Knölarna kan på ytan bära metacerkarier av Fasciolopsis buski, och om de äts råa, kan de därmed orsaka en parasitinfektion, som kallas Fasciolopsiasis.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Släktnamnet Eleocharis kommer av grekiskans helos (kärr). Charis är latin och betyder prydnad. Släktnamnet betyder sålunda en prydnad för kärr.
Artnamnet dulcis betyder söt, trevlig, angenäm.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Terri Grassby (2008): Phenolics and phenolic-polysaccharide linkages in Chinese water chestnut (Eleocharis dulcis) cell walls University of East Anglia. Läst 6 augusti 2020.
- ^ McGee, Harold (2004). On Food and Cooking (Revised Edition). Scribner. sid. 308. ISBN 0-684-80001-2
- ^ ”Nutritional Summary for Waterchestnuts, chinese, (matai), raw”. NutritionData. http://nutritiondata.com/facts-001-02s023g.html. Läst 18 oktober 2007.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Porcher Michel H. et al. 1995 - 2020, Sorting Eleocharis Names. Multilingual Multiscript Plant Name Database - A Work in Progress. Institute for Land & Food Resources. The University of Melbourne (2004)
- Folkhälsomyndighetens sida om bland annat Fasciolopsiasis
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Vattenkastanj på livsmedelsdatabasen Fineli
Wikimedia Commons har media som rör Eleocharis dulcis.
