Kommunen är belägen vid Vätterns östra strand och består till största delen av ett böljande slättlandskap. Vård, omsorg och tillverkningsindustri, likväl som turism, utgör basen för det lokala näringslivet.
Sedan kommunen bildades och fram till 2020 har befolkningensmängden legat stabilt mellan cirka 7400 och 7700 personer. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren över tid, varav ett flertal blocköverskridande samarbeten.
1967 införlivades Östgöta-Dals landskommun i Vadstena stad. Vadstena kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vadstena stad och en del ur Folkunga landskommun (Hovs församling). 1974 införlivades kommunerna Aska och Vadstena i Motala kommun. 1980 utbröts den del som utgjort Vadstena kommun samt Hagebyhöga och Orlunda församlingar och (åter)bildade Vadstena kommun.[10]
Kommunen är belägen vid Vätterns Östra strand och består till största delen av ett böljande slättlandskap där sedimentära bergarter till övervägande del utgör berggrunden. I sydväst finns Omberg, en skogklädd urbergshorst som bildar en skarp gräns mot den i övrigt kalkrika lerslätten som utgör odlingsmark. Längs Omberg hittas kärrmarker med rik växtlighet. Den grunda och näringsrika slättsjön Tåkern finns kommunens södra del och där finns en stor rikedom på häckande fågelarter. Hagebyhögakärret, ett kalkkärr med åtskilliga orkidéer, finna i den nordöstra delen av kommunen.[12]
Efter valet 2014 bildades en styrande koalition mellan Socialdemokraterna och det då nybildade lokala politiska partiet Konsensus. En av de viktigaste sakfrågorna i samarbetet var bostadsbyggandet.[16] I juni 2017 sprack dock koalitionen som en följd av "turerna kring kommundirektörens tillvägagångsätt att godkänna anställningar för både sin fru och sin bekant inom kommunen", vilket innebar att Socialdemokraterna tappade förtroendet för kommundirektören. Istället bildades en ny koalition mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.[17] Samma regnbågskoalition fortsatte samarbetet efter valet 2018 och hade då majoritet med 18 av 35 mandat.[18]
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 3 tillhör Konsensus, 3 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Moderaterna och Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har alla 1 ledamot vardera.[20]
Vård, omsorg och tillverkningsindustri utgör basen för det lokala näringslivet. Omkring 22 procent av den förvärvsarbetande befolkningen var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet, en sektor som lokalt domineras av små företag. Bland dessa återfinns pumptillverkaren Sultzer Pump Production AB, den mekaniska verkstaden Fredriksons Verkstads AB och EWAB Engineering AB som tillverkar materialhanteringssystem. Turismen är också en viktig del av det lokala näringslivet, då främst den stora turisttillströmningen till centralorten.[12]
Från sydväst till nordöst går Riksväg 50 och Länsväg 206 går från öst till väst mot centralorten.[12]
Genom kommunen går också Wadstena–Fogelsta Järnväg som är Sveriges äldsta bevarade smalspår.[21] Den reguljära trafiken lades dock ner 1978 men tio år senare började museitågen rulla längs sträckan.[22]
Den 31 december 2013 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 645, eller 8,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 383 den 31 december 2013). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 470, eller 6,16 %[24]
I Borghamn finns flera kulturhistoriska arv så som ruinen efter fornborgenDrottning Ommas borg, den kungliga hjortparken med anor från 1600-talet och gamla kalkstensbrott.[34]
Blasonering: I fält av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klädnad och skor av silver – sittande i en röd stol, skrivande med gåspenna i en bok, båda av silver; ansikte och händer av guld.
Motivet är från 1400-talet. Det fastställdes som vapen för Vadstena stad år 1938 och fortsatte att användas av den nya kommunen 1971. Vid sammanläggningen med Motala kommun 1974 kom vapnet ur bruk. Sedan Motala kommun spruckit 1980 togs det åter i bruk av den nya Vadstena kommun, som lät registrera det i PRV år 1989.
Även de tidigare landskommunerna Folkunga och Östgöta-Dal hade vapen, vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Folkunga landskommun
Östgöta-Dals landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Vadstena kommun.
