Växthusvårtbitare

	Växthusvårtbitare
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Insekter; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Hopprätvingar; Orthoptera
Underordning	Långhornsrätvingar; Enisfera
Familj	Grottvårtbitare; Rhaphidophoridae
Släkte	Tachycines
Art	Växthusvårtbitare; Tachycines asynamorus
Vetenskapligt namn
	§ Tachycines asynamorus
Auktor	Adelung, 1902
Synonymer
	Vetenskapligt: Diestrammena asynamora Adelung, 1902; Svenskt: Växthusgräshoppa;
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Växthusvårtbitare, Tachycines asynamorus, är en hopprätvingeart som beskrevs av Johann Christian Adelung 1902.^[1]^[2] Växthusvårtbitare ingår i släktet Tachycines och familjen grottvårtbitare, Rhaphidophoridae.^[1]^[2]

Kännetecken

Växthusvårtbitaren är som andra grottvårtbitare vinglös och har en kroppsbyggnad som ger den ett något puckelryggigt utseende. De två främre benparen är förhållandevis tunna och ger ett ganska bräckligt intryck, medan bakbenen är kraftigare. Kroppslängden är 15 till 20 millimeter och antennerna har en längd på omkring 75 millimeter för hanar och runt 80 millimeter för honor. Färgteckningen är brunaktig i olika ljusare och mörkare nyanser.

Utbredning

Växthusvårtbitaren härstammar ursprungligen från Kina, men har spridit sig till Europa och många andra delar av världen genom införda växter. I kallare trakter förekommer den dock företrädesvis i växthus, då den inte kan överleva vintern utomhus.

Levnadssätt

Växthusvårtbitaren kan livnära sig på både vegetabilisk och animalisk föda. I växthus kan den ställa till med stor skada på unga plantor, skott och blad och den betraktas därför oftast som ett skadedjur. Som andra hopprätvingar har den ofullständig förvandling och genomgår utvecklingsstadierna ägg, nymf och imago.

Referenser

Denna artikel är baserad på en översättning från tyska Wikipedia 26 augusti 2009

Noter

^ [a b] ”Växthusvårtbitare Tachycines asynamorus”. Artfakta. SLU Artdatabanken. 2023-11-16. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/200012. Läst 17 november 2023.
^ [a b] Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Vandepitte, L., Hobern, D., Schalk, P., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Adlard, R., Adriaenssens, E. M., et al. (16 oktober 2023). ”Tachycines (Tachycines) asynamorus Adelung, 1902”. Catalogue of Life. doi:https://doi.org/10.48580/df7lv. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=%20Tachycines%20asynamorus&sortBy=taxonomic. Läst 17 november 2023.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Växthusvårtbitare.
Bilder på växthusvårtbitare

[AFB-1] [a b] ”Växthusvårtbitare Tachycines asynamorus”. Artfakta. SLU Artdatabanken. 2023-11-16. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/200012. Läst 17 november 2023.

[COL-2] [a b] Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Vandepitte, L., Hobern, D., Schalk, P., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Adlard, R., Adriaenssens, E. M., et al. (16 oktober 2023). ”Tachycines (Tachycines) asynamorus Adelung, 1902”. Catalogue of Life. doi:https://doi.org/10.48580/df7lv. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=%20Tachycines%20asynamorus&sortBy=taxonomic. Läst 17 november 2023.

[1]

[2]