Flockblommiga växter

	Flockblommiga växter
	Strätta (Angelica sylvestris)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Araliaordningen; Apiales
Familj	Flockblommiga växter; Apiaceae
Vetenskapligt namn
	§ Apiaceae
Auktor	Lindl.
Släkten
	Ajowansläktet (Trachyspermum); Alpkörvelsläktet (Molopospermum); Anissläktet (Pimpinella); Björnrotssläktet (Meum); Blomsterkörvelsläktet (Orlaya); Blåparasollssläktet (Trachymene); Bäckmärkesläktet (Berula); Centellasläktet (Centella); Dillsläktet (Anethum); Dolkbladssläktet (Aciphylla); Doremasläktet (Dorema); Fänkålssläktet (Foeniculum); Gulldynesläktet (Azorella); Gullflockesläktet (Hacquetia); Harörtssläktet (Bupleurum); Hundkäxsläktet (Anthriscus); Hästkumminsläktet (Laser); Jordkastanjesläktet (Bunium); Kirskålssläktet (Aegopodium); Klotkumminsläktet (Lagoecia); Koriandersläktet (Coriandrum); Kranssiljesläktet (Opopanax); Krussiljesläktet (Selinum); Kryptungesläktet (Lilaeopsis); Kumminsläktet (Carum); Kvannesläktet (Angelica); Libbstickesläktet (Levisticum); Likörrotsläktet (Athamanta); Lokasläktet (Heracleum); Martornssläktet (Eryngium); Mitsubasläktet (Cryptotaenia); Morotssläktet (Daucus); Nålkörvelsläktet (Scandix); Odörtssläktet (Conium); Palsternackssläktet (Pastinaca); Persiljesläktet (Petroselinum); Piggkörvelsläktet (Caucalis); Piplokesläktet (Pleurospermum); Rotkörvelsläktet (Chaerophyllum); Rödkörvelsläktet (Torilis); Sandmorotssläktet (Pseudorlaya); Sellerisläktet (Apium); Siljesläktet (Peucedanum); Skärbladssläktet (Falcaria); Slidsiljesläktet (Cnidium); Slöjsiljesläktet (Ammi); Spanskkörvelsläktet (Myrrhis); Spenörtssläktet (Laserpitium); Spikbladssläktet (Hydrocotyle); Spiskumminsläktet (Cuminum); Stinkflokesläktet (Ferula); Stjärnflockesläktet (Astrantia); Strandlokesläktet (Ligusticum); Strävsiljesläktet (Tordylium); Stäkresläktet (Oenanthe); Sårläkesläktet (Sanicula); Säfferotssläktet (Seseli); Vattenmärkessläktet (Sium); Vildpersiljesläktet (Aethusa); Vinglokesläktet (Smyrnium); Ziziasläktet (Zizia); Ängssiljesläktet (Silaum); Se även ; lista över de flockblommiga växternas släkten

Flockblommiga växter (Apiaceae, tidigare Umbelliferae^[1]) är en växtfamilj vars blommor är små och växer i flock. Familjen kallas även "flockblomstriga växter". De luktar oftast krydda om man tar på dem. Exempel på dessa är hundkäx, dill, persilja, morot och palsternacka. Den flockblommiga familjen innehåller omkring 300^[1] släkten med sammanlagt ungefär 3 000^[1] arter.

Utseende

De flockblommiga växterna är vanligen ettåriga örter, men även två- och fleråriga arter förekommer, liksom några träd och buskar. Stjälkarna är ihåliga. Blommorna har fem kronblad, fem foderblad och fem ståndare. Blomställningen är ofta en dubbel flock, men vissa har enkel flock eller enstaka blommor. Små högblad under en flock kallas svepe, är flocken dubbel (flock i flock) skiljer man på allmänt svepe och enskilt svepe. I mitten av flocken är de aktinomorfa och i kanten av varje flock förekommer det ibland istället större, zygomorfa blommor. Det är vanligt med fårade stjälkar och tydliga bladslidor, liksom med sammansatta blad.

Giftighet

Familjen innehåller några mycket giftiga arter, exempelvis sprängört^[2] och odört.^[3] Det var odört som användes för att avrätta Sokrates.^[4] Växten har även använts för att förgifta pilspetsar.^{[källa behövs]} Andra arter innehåller östrogenliknande ämnen och de har använts som preventivmedel inom folkmedicinen.^{[källa behövs]} En växt som kan ha använts i detta syfte och kan ha ingått i denna familj är silfion. Denna troligen utdöda art användes under antiken för att framställa en kostsam krydda och medicin, men forskningen har inte med säkerhet kunnat avgöra vilken art det rörde sig om.

Utbredning

Flockblommiga växter finns i alla bebodda världsdelar, men framför allt i tempererade områden. De är vanligast i Europa, Afrika och Asien.

Referenser

Nylén, Bo (2000). Nordens flora (2. uppl.). Stockholm: Prisma. Libris 7408826. ISBN 9151838214

Noter

^ [a b c] ”flockblommiga växter”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flockblommiga-v%C3%A4xter. Läst 3 mars 2019.
^ Nylén, s. 354.
^ Nylén, s. 348.
^ System. ”Giftiga växter”. www.nrm.se. Arkiverad från originalet den 4 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200204095642/https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/frovaxterfanerogamer/giftigavaxter.5756.html. Läst 4 februari 2020.

Externa länkar

Umbelliferae i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
Flockblommiga växter. Den virtuella floran.
Wikimedia Commons har media som rör Flockblommiga växter.
Bilder & media

[:0-1] [a b c] ”flockblommiga växter”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flockblommiga-v%C3%A4xter. Läst 3 mars 2019.

[2] Nylén, s. 354.

[3] Nylén, s. 348.

[4] System. ”Giftiga växter”. www.nrm.se. Arkiverad från originalet den 4 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200204095642/https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/frovaxterfanerogamer/giftigavaxter.5756.html. Läst 4 februari 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]