Uleåborg

	Uleåborg
	Oulu (finska)
	Kommun
	Uleåborgs stads vapen
	Uleåborgs stads vapen
Land	Finland
Landskap	Norra Österbotten
Admin. centrum	Uleåborgs centraltätort
Area	3 880,62 km² (2016-01-01)
- land	3 031,64 km²
- vatten	848,98 km²
Folkmängd	209 551 (2021-12-31)
- män	103 402 (2020-12-31)
- kvinnor	103 925 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	69,12 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Ari Alatossava
- Kommunfullm.; ordf.	Jarmo Husso (Saml)
- Kommunstyr.; ordf.	Mirja Vehkaperä (C)
Kommunkod	564
Geonames	643493
Språk (2021); - Finska:; - Svenska:; - Samiska:; - Övriga:	; 94,91 %; 0,23 %; 0,07 %; 4,79 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Norra Österbotten
- Regioncentrum	Uleåborg
- Skattebyrå	Uleåborg
- Välfärdsområde	Norra Österbotten
- Försäkringskrets	Uleåborg
- Nödcentral	Norra Österbotten och Kajanaland
- Räddningsverk	Uleåborg-Nordöstra Österbotten
Läge	65°0′43″N 25°28′18″Ö / 65.01194°N 25.47167°Ö;
	Uleåborgs stads läge Uleåborgs stads läge
	Webbplats: www.ouka.fi

Uppslagsordet ”Oulu” leder hit. För andra betydelser, se Oulu (olika betydelser).

Uleåborg (finska: Oulu) är en kommun (stad) i landskapet Norra Österbotten i före detta Uleåborgs län i Finland. Uleåborg är med sina 209 551 invånare (2021)^[2] den största kommunen i norra Finland, och den femte största i landet. Folkmängden i tätorten Uleåborg uppgick 31 december 2011 till 185 440 vilket gör den till den fjärde största tätorten i Finland.^[4] Kommunen har en areal på 3 880,62 km².

Grannkommuner är Karlö, Ijo, Kempele, Limingo, Lumijoki, Muhos, Pudasjärvi, Tyrnävä och Utajärvi.

Uleåborgs språkliga status är enspråkigt finsk^[5] men definieras som en så kallad språkö,^[6] eftersom det finns en liten svenskspråkig minoritet på knappt 500 personer. I staden finns också en svenskspråkig skola.^[7] Uleåborg ligger vid Ule älvs utlopp i Bottenviken. I utloppet ligger de tre stora öarna Vihreäsaari, Hietasaari och Toppilansaari samt flera mindre öar, bland annat Slottsholmen^[8] (finska: Linnansaari).

Historia

Det finskspråkiga ortnamnet kommer från ett samiskt ord för svämvatten. Staden grundades av kung Karl IX 1605^[9] och fick stadsprivilegier år 1610. Staden placerades på fastlandet mitt emot Slottsholmen, där en borg byggts några år tidigare. Den förstördes av ett blixtnedslag 1793. Uleåborg erhöll stapelstadsrättigheter 1765 och var Uleåborgs läns residensstad mellan 1776 och 2009. Uleåborgs stadshus är ritat av den svenske arkitekten Johan Erik Stenberg.

År 2013 uppgick grannkommunerna Haukipudas, Kiminge, Oulunsalo och Överijo i Uleåborgs stad.^[10] Det var ursprungligen meningen att även Muhos skulle ingå i sammanslagningen.

Tätorter

Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns sju tätorter inom Uleåborgs stads område:^[11]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Uleåborgs centraltätort (del av)^[a]	191 957
2	Kiminge kyrkoby	5 594
3	Alakylä	1 467
4	Överkiminge kyrkoby	685
5	Vesala	682
6	Överijo kyrkosamhälle	650
7	Huttukylä	265

Styre och politik

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.^[12]

Mandatfördelning i Uleåborgs stad, valen 1964–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1964

18

11

18

11

18

47

77,1

1968

14

9

4

5

6

9

14

9

4

5

6

9

47

73,5

1972

14

11

2

5

6

9

14

11

2

5

6

9

47

71,2

1976

17

12

1

9

6

14

17

12

9

6

14

59

75,8

1980

16

13

2

8

4

1

15

16

13

8

4

15

59

77,9

1984

13

4

3

11

1

14

13

4

3

11

14

59

70,6

1988

11

12

5

2

1

10

3

1

2

12

11

12

5

10

3

12

59

64,2

1992

12

14

8

10

3

1

11

12

14

8

10

3

11

59

67,5

1996

10

12

7

13

1

2

12

10

12

7

13

12

59

53,8

40

19

2000

10

11

7

3

14

3

11

10

11

7

3

14

3

11

59

47,7

39

20

2004

12

10

16

2

15

12

10

16

15

67

51,9

37

30

2008

11

10

11

3

14

2

16

11

10

11

3

14

16

67

56,5

36

31

2012

10

9

7

8

19

1

13

10

9

7

8

19

13

67

53,7

37

30

2017

11

8

10

1

6

17

1

13

11

8

10

6

17

13

67

56,0

38

29

2021

9

8

9

15

1

15

9

8

9

15

67

52,3

35

32

För valet 1964 avser kolumnen SDP både Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) och Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF).
Kolumnen övriga representerar:
- För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper.
- För valet 1988 Demokraattinen yhteislista
- För valet 2000 Oulun Sitoutumattomato yhteislista
- För valet 2017 Aito suomalainen yhteislista.

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Valresultat i kommunalvalet 2021

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
Parti		Antal	Andel %	Antal +−	Andel % +−	Antal	+−
	Centern i Finland	&&&&&&&&&&018322.&&&&&018 322	21,5	-&&&&&&&&&&&02505.&&&&&02 505	-2,7	15	-2
	Samlingspartiet	&&&&&&&&&&017866.&&&&&017 866	21,0	+&&&&&&&&&&&01451.&&&&&01 451	+1,9	15	+2
	Sannfinländarna	&&&&&&&&&&011651.&&&&&011 651	13,7	+&&&&&&&&&&&04498.&&&&&04 498	+5,4	9	+3
	Vänsterförbundet	&&&&&&&&&&011408.&&&&&011 408	13,4	-&&&&&&&&&&&02357.&&&&&02 357	-2,6	9	-2
	Gröna förbundet	&&&&&&&&&&010519.&&&&&010 519	12,3	-&&&&&&&&&&&02160.&&&&&02 160	-2,4	9	-1
	Finlands Socialdemokratiska Parti	&&&&&&&&&&&09854.&&&&&09 854	11,6	-743	-0,7	8	0
	Kristdemokraterna i Finland	&&&&&&&&&&&01657.&&&&&01 657	1,9	-385	-0,4	1	0
	Rörelse Nu	&&&&&&&&&&&01515.&&&&&01 515	1,8	Ny	Ny	1	Ny
	Aito suomalainen yhteislista (asyl)	844	1,0	-442	-0,5	0	-1
	Kristall Parti	432	0,5	Ny	Ny	0	0
	Feministiska partiet	273	0,3	Ny	Ny	0	0
	Svenska folkpartiet i Finland	254	0,3	-65	-0,1	0	0
	Liberalpartiet - Frihet att välja	226	0,3	-63	-0,1	0	0
	Djurrättspartiet	122	0,1	Ny	Ny	0	0
	Blå framtid	173	0,2	Ny	Ny	0	0
	Finlands kommunistiska parti	55	0,1	-43	-0,0	0	0
	Öppna Partiet	16	0,0	Ny	Ny	0	0
	Piratpartiet*	0	0,0	-691	-0,8	0	0
Giltiga röster totalt		&&&&&&&&&&085187.&&&&&085 187	100,0	-974	—	67	—
Ogiltiga röster		367	0,4	-95	-0,1
Valdeltagande		&&&&&&&&&&085554.&&&&&085 554	52,3	-1069	-3,7
Röstberättigade		&&&&&&&&&0163543.&&&&&0163 543	—	+8770	—

Källa: Justitieministeriet.^[13]^[14]^[15]^[16]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

I valet ställde Samlingspartiet och Svenska folkpartiet upp i ett valförbund.^[17]

Vänorter

Uleåborg har följande vänorter^[18]:

Archangelsk, Ryssland, sedan 1993
Alta kommun, Norge, sedan 1948
Astana, Kazakstan, sedan 2013
Bodens kommun, Sverige, sedan 1948
Bursa, Turkiet, sedan 1978
Halle, Tyskland, sedan 1968
Hangzhou, Kina, sedan 2010
Kronstadt, Ryssland, Haukipudas, Kiminges och Överijos vänort sedan 2010, Uleåborgs vänort sedan 2013 då de blev en del av Uleåborg.
Leverkusen, Tyskland, sedan 1968
Matera, Italien, Uleåsalos vänort sedan 2010, Uleåborgs vänort sedan 2013 då Uleåsalo blev en del av Uleåborg.
Odessa, Ukraina, sedan 1957
Siófok, Ungern, sedan 1978
Szigetszentmiklós, Ungern, Haukipudas vänort sedan 1992, Uleåborgs vänort sedan 2013 då Haukipudas blev en del av Uleåborg.

Utbildning

Uleåborgs universitet har över 15 000 studenter fördelade på sex fakulteter.
Uleåborgnejdens yrkeshögskola (finska: Oulun seudun ammattikorkeakoulu) har cirka 7 700 studenter fördelade på åtta enheter.
Svenska Privatskolan i Uleåborg grundades på 1850-talet. I dag har skolan drygt 200 elever och 15 lärare. I samma fastighet verkar vid sidan av grundskolan och gymnasiet även en svenskspråkig förskola.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Uleåborgs stad 1975–2020^[19]

År			Folkmängd
1975			116 369
1980			121 809
1985			128 869
1990			136 029
1995			146 395
2000			160 851
2005			173 436
2010			185 419
2015			198 525
2020			207 327
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2021.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har summerats ihop för att minska tabellens storlek.^[20]^[21]

Språk	Talare 2021-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	209 551	100,0
Inhemska språk totalt	199 515	95,2
Finska	198 895	94,9
Svenska	474	0,2
Samiska	146	0,1
Främmande språk totalt	10 036	4,8
Ryska	1 155	0,6
Arabiska	940	0,4
Engelska	719	0,3
Kinesiska	584	0,3
Somaliska	507	0,2
Persiska	463	0,2
Annat språk	447	0,2
Vietnamesiska	419	0,2
Kurdiska	343	0,2
Thailändska	341	0,2
Turkiska	276	0,1
Spanska	224	0,1
Bengali	205	0,1
Albanska	199	0,1
Tyska	190	0,1
Urdu	187	0,1
Estniska	179	0,1
Tigrinska	161	0,1
Nepali	130	0,1
Franska	130	0,1
Portugisiska	129	0,1
Hindi	128	0,1
Polska	126	0,1
Ungerska	104	0,0
Språk med färre än 50 talare	1 588	0,8
Språk med färre än 10 talare	162	0,1

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (94,9 %)

Svenska (0,2 %)

Samiska (0,1 %)

Främmande språk (4,8 %)

Kultur

Sevärdheter

Vetenskapscentret Tietomaa
Rotuaari (från svenskans 'trottoar'), promenadgatan
Saltmagasin
Hupisaaret (’roliga öarna’), parkområde
Uleåborgs domkyrka
Minnesstaty över Frans Michael Franzén
Norra Österbottens museum
Pateniemis sågverksmuseum
Bilmuseum
Universitetets botaniska trädgård
Uleåborgs konstmuseum
Arktiska galleriet
Teknologbyn
Ruinerna av Uleåborgs slott

Annat

Uleåborgs saluhall
Uleåborgs stadshus
Uleåborgs stadsteater
Uleåborgs musikcentrum
Uleåborgs universitet
Holiday Club Oulun Eden, badhotell
Ouluhalli, sporthall
Nallikari rekreationsområde
Tjärloppet (Oulun tervahiihto), skidlopp
Oulu Horse Show
American Car Show
Oulu Music Video Festival och världsmästerskapen i luftgitarr

Idrott

Bandy: Oulun Luistinseura (OLS) med 16 finska mästerskapstitlar och en World Cup-titel, spelar i Bandyligan. Oulun Palloseura har vunnit sju FM.
Ishockey: Oulun Kärpät spelar i FM-ligan i ishockey.
Trav: Kusken Jorma Kontio kommer ursprungligen från Uleåborg.
Fotboll: Fotbollsspelaren Jari Ilola kommer ursprungligen från Uleåborg. AC Oulu spelar i Tipsligan.