Älvsborgs försvarsområde

	Älvsborgs försvarsområde; (Fo 34)
	Vapen för Älvsborgs regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Älvsborgs försvarsområde
Datum	1942–1997
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Försvarsområde
Roll	Försvarsområdesregemente
Del av	Älvsborgs regemente
Efterföljare	Västra Götalands försvarsområde
Storlek	Regemente
Högkvarter	Borås garnison
Förläggningsort	Borås
Befälhavare
Försvarsområdesbefälhavare	Matts Uno Liljegren
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960
Förbandstecken m/1960

Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) var ett svenskt försvarsområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1942–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Borås garnison i Borås.^[1]

Historia

Älvsborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Uddevalla försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet. Den 1 juli 1958 namnändrades försvarsområdet till Älvsborgs försvarsområde. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, uppgick staben för Älvsborgs försvarsområde i Älvsborgs regemente. Och från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 15/Fo 34. Detta medförde att Älvsborgs regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Älvsborgs försvarsområde var Älvsborgs regemente ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.^[2]

Inför försvarsbeslutet 1996, etapp 2, föreslog regeringen för riksdagen att reducera antalet försvarsområdesstaber från 24 till 16 staber. Bland annat föreslogs att Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) skulle upplösas och avvecklas.^[3] Och i regeringens budgetproposition 1997/98:1 föreslog regeringen även att Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) med stab i Skövde skulle upplösas och avvecklas. Det med bakgrund till att Västra Götalands län därmed skulle bilda ett försvarsområde, Västra Götalands försvarsområde, med försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens marinkommando.^[4] I dess ställe för de två före detta försvarsområdesstaberna i Borås och Skövde bildades Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen. Som ett vidare beslut i försvarsbeslutet 1996 kom även Öresunds marindistrikt föreslogs även att skulle inordnas i Västkustens marinkommando. Den nya organisationen, vilken riksdagen antog vid två tillfällen, kom att gälla från den 1 januari 1998, där Västkustens marinkommando fick det lite ovanligt långa namnet "Västkustens marinkommando inklusive Öresunds marindistrikt samt Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32)".^[3]

Förläggningar och övningsplatser

När försvarsområdet bildades förlades staben till Norra Drottninggatan 21 i Uddevalla garnison. Den 1 juli 1958 flyttades staben till Vänersborgs garnison där staben förlades till Drottninggatan 38 samt med förrådsverksamhet vid Skyttegatan 6. Från den 1 juli 1975 förlades staben till Borås garnison där den samlokaliserades med regementsstaben för Älvsborgs regemente.^[1]

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.

1942–1946: Överste Sixten Wockatz
1946–1950: Överste Bengt Reuterskiöld
1950–1959: Överste Hjalte Wiberg
1959–1967: Överste Sören Tilly
1967–1975: Överste Torsten Nordin
1975–1981: Överste 1. graden Åke Lundberg
1981–1986: Överste 1. graden Sven Henry Magnusson
1986–1989: Överste 1. graden Per Blomquist
1989–1992: Överste 1. graden Svante Bergh
1992–1998: Överste 1. graden Matts Uno Liljegren

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Uddevalla försvarsområde	1942-10-01	–	1958-06-30
Älvsborgs försvarsområde	1958-07-01	–	1997-12-31

**Beteckningar**
Fo 34	1942-10-01	–	1997-12-31

**Förläggningsorter**
Uddevalla garnison (F)	1942-09-15	–	1958-06-30
Vänersborgs garnison (F)	1958-07-01	–	1975-06-30
Borås garnison (F)	1975-01-01	–	1997-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Västra militärområdet, åren 1975–1997 chefen för Älvsborgs regemente.
^ Liljegren blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

Noter

^ [a b] Holmberg (1993), s. 73
^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 13 juli 2019.
^ [a b] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019.
^ ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019.

Tryckta källor

Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6

[1] Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Västra militärområdet, åren 1975–1997 chefen för Älvsborgs regemente.

[2] Liljegren blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

[Holmberg_(1993),_s._73-3] [a b] Holmberg (1993), s. 73

[4] ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 13 juli 2019.

[Regeringens_proposition_1996/97:4-5] [a b] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019.

[6] ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019.

[a]

[b]

[1]

[2]

[3]

[4]