FN:s kommission för internationell handelsrätt
 Förenta nationernas kommission för internationell handelsrätt | |
 FN:s emblem | |
| Organisationstyp | kommission |
|---|---|
| Förkortningar | UNCITRAL |
| Direktör | Anna Joubin-Bret  |
| Status | aktiv |
| Bildad | 17 december 1966 |
| Säte | Wien, Österrike  |
| Webbplats | www.uncitral.un.org |
| Underordnad | FN:s generalförsamling |
Förenta nationernas kommission för internationell handelsrätt (engelska: United Nations Commission on International Trade Law, UNCITRAL) är en kommission inom Förenta nationerna (FN) som har till uppgift att främja harmoniseringen av den internationella handelsrätten.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kommissionen grundades då FN:s generalförsamling vid sin 1 497 plenumförhandling den 17 december 1966 antog resolution 2205 (XXI).[2] Inledningsvis bestod kommissionen av 29 stater, av vilka sju var afrikanska, fem asiatiska, fem latinamerikanska och fyra östeuropeiska, samt åtta var från Västeuropa och anglosfären.[1]
Antalet medlemmar i kommissionen utökades 1973 från 29 till 36 stater. Sedan 2004 består kommissionen av representanter från 60 stater, var och en vald för en mandatperiod om sex år där hälften av platserna tillsätts vart tredje år. Trots det utökade antalet representerade stater har kommissionen fortsatt en sammansättning präglad av geografisk och kulturell spridning grupperade utifrån de ursprungliga statskategorierna, även om varje kategori nu har en högre tilldelning stater.[3]
Förhållande till andra organisationer
[redigera | redigera wikitext]Kommissionens uppgift är att främja harmoniseringen och unifieringen av den internationella handelsrätten globalt.[4] Kommissionen är den andra rättskommission i ordningen som FN tillsatt för att överse utvecklingen av den internationella rätten, där den första är International Law Commission (ILC), vilken grundades 1947 med folkrätten som arbetsområde.[1] Kommissionen är därmed underordnad FN:s generalförsamling.[1]
Kommissionen ska inte förväxlas med Världshandelsorganisationen (WTO), eftersom kommissionen är ett FN-organ medan Världshandelsorganisationen är en från FN fristående mellanstatlig organisation. Världshandelsorganisationen arbetar främst med att reglera handel etc. mellan stater, medan kommissionen arbetar med den lagstiftning som tillämpas på privata rättssubjekt i olika stater.[5]
De regler för internationell skiljedomsrätt som kommissionen arbetat fram har bland annat influerat rättstillämpningen hos den Permanenta skiljedomstolen i Haag,[6] och den bilaterala tribunal som inrättades av Iran och USA 1981 för att hantera ersättningsanspråk från de som berörts av gisslandramat på USA:s ambassad i Teheran 1979-1981 och de sanktioner som följde i den händelsens spår.[7]
Representerade stater
[redigera | redigera wikitext]I februari 2022 var följande stater representerade i kommissionen, årtalet inom parentes är det år landets mandatperiod löper ut:[8]
- Algeriet (2025)
- Argentina (2022)
- Australien (2022)
- Belarus (2022)
- Belgien (2025)
- Brasilien (2022)
- Burundi (2022)
- Chile (2022)
- Colombia (2022)
- Dominikanska republiken (2025)
- Elfenbenskusten (2025)
- Ecuador (2025)
- Filippinerna (2022)
- Finland (2025)
- Frankrike (2025)
- Ghana (2025)
- Honduras (2025)
- Indien (2022)
- Indonesien (2025)
- Iran (2022)
- Israel (2022)
- Italien (2022)
- Japan (2025)
- Kamerun (2025)
- Kanada (2025)
- Kenya (2022)
- Kina (2025)
- Kroatien (2025)
- Lesotho (2022)
- Libanon (2022)
- Libyen (2022)
- Malaysia (2025)
- Mali (2025)
- Mauritius (2022)
- Mexiko (2025)
- Nigeria (2022)
- Pakistan (2022)
- Peru (2025)
- Polen (2022)
- Rumänien (2022)
- Ryssland (2025)
- Schweiz (2025)
- Singapore (2025)
- Spanien (2022)
- Sri Lanka (2022)
- Storbritannien (2025)
- Sydafrika (2025)
- Sydkorea (2025)
- Thailand (2022)
- Tjeckien (2022)
- Turkiet (2022)
- Tyskland (2025)
- Uganda (2022)
- Ukraina (2025)
- Ungern (2025)
- USA (2022)
- Venezuela (2022)
- Vietnam (2025)
- Zimbabwe (2025)
- Österrike (2022)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- A. K. FN-kommission för internationell handelsrätt. I: Svensk Juristtidning (SvJT) 1968 sida 535.
- Blokker, Niels M.; Shermers, Henry G. International Institutional Law: Unity within Diversity. 2011, femte uppdaterade upplagan. Martinus Nijhoff Publishers. Leiden.
- Förenta nationernas generalförsamling. Resolution 2205 (XXI). Establishment of the United Nations Commission on International Trade Law. 1966.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] SvJT 1968 s. 535.
- ^ Resolution 2205 (XXI).
- ^ ”Frequently Asked Questions - Mandate and History: How many States are members of the Commission?”. uncitral.un.org. Förenta nationerna. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821145329/https://uncitral.un.org/en/about/faq/mandate_composition/history#members. Läst 6 februari 2022.
- ^ Resolution 2205 (XXI) avsnitt I.
- ^ ”Frequently Asked Questions - Mandate and History: Is UNCITRAL part of the World Trade Organization (WTO)?”. uncitral.un.org. Förenta nationerna. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190821145329/https://uncitral.un.org/en/about/faq/mandate_composition/history#wto. Läst 6 februari 2022.
- ^ Blokker & Shermers §650.
- ^ Blokker & Shermers §654.
- ^ ”Origin, Mandate and Composition of UNCITRAL”. uncitral.un.org. Förenta nationerna. Arkiverad från originalet den 6 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220206185642/https://uncitral.un.org/en/about/faq/mandate_composition. Läst 6 februari 2022.