Universitetskanslersämbetet
| Universitetskanslersämbetet | |
| Departement | Utbildningsdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | förvaltningsmyndighet |
| Ledning | enrådighetsmyndighet |
| Kommun | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-6495 |
| Syfte | kvalitetssäkring, effektivitetsgranskning, tillsyn och chefsutveckling inom universitets- och högskolesektorn |
| Föregångare | Högskoleverket |
| Inrättad | 1 januari 2013 |
| Generaldirektör | Martin Norsell (dec 2023– ) |
| Budget | ca 180 mkr (2022)[1] |
| Antal anställda | 120 (2024)[2] |
| Instruktion | SFS 2012:810 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.uka.se |
| Övrigt | Värdmyndighet för Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) och Högskolans avskiljandenämnd (HAN) |
Universitetskanslersämbetet (förkortas UKÄ, tidigare UK-ämbetet) är den statliga tillsynsmyndighet för högskolor och universitet i Sverige som började sitt arbete den 1 januari 2013. Myndigheten tog över den del av det tidigare Högskoleverket (HSV) som sysslade med kvalitetsutvärdering, juridisk tillsyn och statistisk uppföljning av svenska lärosäten. Högskoleverket upphörde den 31 december 2012. Övriga delar av HSV:s uppgifter övertogs av Universitets- och högskolerådet (UHR).
Vid bildandet fortsatte dåvarande chefen för Högskoleverket, Lars Haikola, som myndighetschef för Universitetskanslersämbetet, och titeln universitetskansler fortlevde in i den nya myndigheten.[3] Den 1 augusti 2017 trädde en ändring i regeringens myndighetsinstruktion i kraft, och chefen för myndigheten kallas sedan dess generaldirektör.[4] Begreppet universitetskansler lever dock kvar i myndighetsnamnet.
Regeringen utsåg Martin Norsell, dåvarande rektor för Högskolan Dalarna, till ny generaldirektör, från 1 december 2023.[5][6]
Uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Enligt förordningen med instruktion för Universitetskanslersämbetet ansvarar myndigheten för "kvalitetssäkring, granskning av effektivitet, uppföljning, tillsyn och chefsutveckling" inom universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen och enskilda utbildningsanordnare.[7] Uppgifterna kan i huvudsak delas in i tre underområden:
Kvalitetsutvärdering och examenstillståndsprövning
[redigera | redigera wikitext]Universitetskanslersämbetet arbetar med kvalitetsutvärdering av svensk högskoleutbildning på grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå.[7] Granskningen görs genom fyra olika typer av granskningar.[8]
- granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete
- prövning av examenstillstånd
- tematiska utvärderingar
- utbildningsutvärderingar[8]
Arbetet omfattar även internationell samverkan kring kvalitetsutvärdering.[8]
Juridisk tillsyn
[redigera | redigera wikitext]Universitetskanslersämbetet är tillsynsmyndighet för svenska universitet och högskolor.[7]
Myndigheten är även värdmyndighet för Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) och Högskolans avskiljandenämnd (HAN). De två nämndmyndigheterna är självständiga från Universitetskanslersämbetet, men Universitetskanslersämbetet upplåter lokaler och sköter nämndernas administrativa, föredragande och handläggande uppgifter.[7]
Uppföljning och analys av statistik
[redigera | redigera wikitext]Myndigheten samlar, följer upp och tillhandahåller officiell statistik för högskolesektorn. I detta uppdrag ingår att genomföra omvärldsanalys och att följa upp effektiviteten i högskolans resursutnyttjande.[7]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Myndigheten leder sin historia tillbaka till ämbetet som kansler för rikets universitet, vilket tillkom på 1600-talet[källa behövs]. Detta var en individualmyndighet, knuten till innehavarens person. År 1964 ombildades detta till ett ämbetsverk, som fick den idag åter aktuella benämningen Universitetskanslerämbetet (dåtida stavning). På sent 1970-tal bytte det under några år namn till Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
Det moderna Universitetskanslersämbetets myndighetschefer
[redigera | redigera wikitext]| Tillträde | Frånträde | Myndighetschef | Kommentar | Referenser |
|---|---|---|---|---|
| januari 2013 | maj 2014 | Lars Haikola | universitetskansler | [3][9] |
| juni 2014 | september 2016 | Harriet Wallberg | universitetskansler | [9][10][11] |
| september 2016 | juli 2017 | Annika Pontén | ställföreträdande universitetskansler | [11] |
| augusti 2017 | november 2022 | Anders Söderholm | generaldirektör | [4][12][13] |
| december 2022 | november 2023 | Annika Pontén | tillförordnad generaldirektör | [5][13] |
| december 2023 | nuvarande | Martin Norsell | generaldirektör | [5] |
Myndighetens föregångare
[redigera | redigera wikitext]- 1859–1963 Gemensamma universitetskanslerer för Uppsala och Lunds universitet
- 1964–1977 Universitetskanslerämbetet UKÄ (Notera annan stavning)
- 1977–1992 Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
- 1992–1993 Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor
- 1993–1995 Kanslersämbetet
- 1995–2012 Högskoleverket (HSV)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Årsredovisning 2022” (pdf). Universitetskanslersämbetet. 21 februari 2023. https://www.uka.se/download/18.4273e459186978c746931be/1678707477916/Årsredovisning%202022%20UKÄ.pdf. Läst 22 oktober 2023.
- ^ ”Det här är Universitetskanslersämbetet – Organisation”. https://www.uka.se/om-oss/det-har-ar-universitetskanslersambetet?tab=tab-945618d184d17468c54b6. Läst 19 oktober 2024.
- ^ [a b] Hinderson, Jan (12 juli 2023). ”Lars Haikola får fortsätta som kansler”. Sydöstran. Läst 22 oktober 2023 (via Mediearkivet).
- ^ [a b] JS (24 maj 2017). ”UKÄ får ny chef”. Tandläkartidningen: s. 79. Läst 22 oktober 2023 (via Mediearkivet).
- ^ [a b c] ”UKÄ:s nya GD blir Martin Norsell - Universitetskanslersämbetet”. www.uka.se. https://www.uka.se/om-oss/nyheter/nyhetsartiklar/2023-09-28-ukas-nya-gd-blir-martin-norsell. Läst 22 oktober 2023.
- ^ ”[2023-12-01 Välkommen Martin Norsell! - Universitetskanslersämbetet”]. www.uka.se. https://www.uka.se/om-oss/nyheter/nyhetsartiklar/2023-12-01-valkommen-martin-norsell. Läst 19 oktober 2024.
- ^ [a b c d e] SFS 2012:810 (lagen.nu)
- ^ [a b c] ”Våra granskningar”. Universitetskanslersämbetet. 20 mars 2023. https://www.uka.se/om-oss/vara-granskningar. Läst 22 oktober 2023.
- ^ [a b] ”Jobb & Karriär”. Life Science Sweden: s. 23. 23 juni 2014. Läst 22 oktober 2023 (via Mediearkivet).
- ^ ”Sparkad kansler till elefantkyrkogård”. Dagens Medicin: s. 6. 14 september 2016. Läst 22 oktober 2023 (via Mediearkivet).
- ^ [a b] ”Universitetskanslern avgår”. Universitetskanslersämbetet. 5 september 2016. Arkiverad från originalet den 28 april 2017. https://web.archive.org/web/20170428142522/http://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2016-09-05-universitetskanslern-avgar.html. Läst 27 april 2017.
- ^ ”Klart med KTH:s nya rektor”. MedTech: s. 33. 6 oktober 2022. Läst {{subst:LOCALDAY}} {{subst:LOCALMONTHNAME}} {{subst:LOCALYEAR}} (via Mediearkivet).
- ^ [a b] ”Anders Söderholm ny rektor vid Kungl. Tekniska högskolan - Universitetskanslersämbetet”. www.uka.se. https://www.uka.se/om-oss/nyheter/nyhetsartiklar/2022-08-18-anders-soderholm-ny-rektor-vid-kungl.-tekniska-hogskolan. Läst 22 oktober 2023.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Dir. 2012:55 : Inrättandet av Universitetskanslersämbetet”. Utbildningsdepartementet. Arkiverad från originalet den 15 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130615185235/http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/42/43/f1b0deb0.pdf. Läst 23 december 2012.
- Utbildningsdepartementet (29 mars 2012). ”Nya myndigheter på utbildningsområdet”. Pressmeddelande. Läst 23 december 2012.[död länk]
- Torgny Nevéus, Vägen till UHÄ. Ett nytt ämbetsverks föregångare. (UKÅ-rapport 1976:7). Stockholm 1976.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|