Hermafrodit
Hermafrodit är en individ som är tvåkönad. Ordet hermafrodit kommer från grekisk mytologis namn på Hermafroditos, sonen till de grekiska gudarna Hermes (man) och Afrodite (kvinna).
Hermafrodit inom naturvetenskap
[redigera | redigera wikitext]Inom naturvetenskapen kan begreppet hermafrodit dels syfta på organismer med fullt utvecklade både kvinnliga och manliga könskörtlar, och kapabla att reproducera sig själva både med ägg och spermier och kan dels syfta på blommor med ståndare och pistill i samma blomma, se sambyggare.[1]
Begreppet används även för enskilda individer av en art, som utvecklat såväl manliga som kvinnliga könskaraktäristika. Man brukar i den definitionen skilja mellan dels äkta hermafroditism, då individen utvecklat såväl äggstockar som testikelvävnad, och dels pseudohermafroditism, som beror på hormonrubbningar då könskörtlarna är av det ena könet och de yttre könsorganen liknar de hos det andra könet. Särskilt pseudohermafroditism är vanlig hos bland annat svin och get.[1]
Hermafroditiskt reproducerande djur förekommer bland en rad ryggradslösa djur som daggmask, rundmaskar och snäckor, en del kräftdjur samt några få ryggradsdjur, däribland fiskar. Det vanligaste är att individen är både hane och hona samtidigt. Dessa arter kan vara självbefruktande eller korsbefruktande.
Självbefruktande arter
[redigera | redigera wikitext]Självbefruktande djur är sällsynta, men bland annat svart skogssnigel har visat sig kunna befrukta sig själv. Vidare finns åtminstone en art av självbefruktande ryggradsdjur, nämligen den äggläggande tandkarpen Kryptolebias marmoratus. Hos dessa produceras ägg och spermier genom meios och äggen befruktas när de kommer i kontakt med spermier inuti fiskens kropp. Detta ska jämföras med flertalet andra romläggande fiskar, där rommen genomgår yttre befruktning i samband med fiskarnas lek. De allra flesta individerna av denna art är hermafroditer, men det förekommer även hannar.[2] Detta ökar populationernas genetiska mångfald och minskar risken för negativa effekter av inavel, till exempel i samband med att antalet parasiter som lever av fiskarna ökar.[3]
Korsbefruktande arter
[redigera | redigera wikitext]Vid korsbefruktning kan arterna vara antingen hane eller hona, eller så befruktar de båda arterna varandra som hona och hane samtidigt. Inom de flesta arter verkar de flesta individer om möjlighet finns välja att vara hane, antagligen för att det är det minst kostsamma sättet att producera avkomma.[1]
Sekventiell hermafroditism
[redigera | redigera wikitext]Det förekommer även sekventiell hermafroditism, där individen efter en tid byter kön. Hos hermafroditiska räkor är individen först hane och därefter hona, så kallad protandri. Hos andra, som svärdbärare, förekommer i stället att äldre honor ombildas till hanar, så kallad protogyni.[1]
Mänsklig intersexualism
[redigera | redigera wikitext]I fråga om människan används istället begreppet intersexualism när man talar om personer med oklar könstillhörighet, eftersom ordet hermafrodit kan upplevas som kränkande eller nedvärderande. Intersexualism är ett brett begrepp som innefattar en mängd olika tillstånd, exempelvis könskromosomuppsättningen XXY, vilken är den vanligaste kromosomförändringen.
Hermafrodit inom andlighet
[redigera | redigera wikitext]Inom såväl nyandlighet och teosofi som alkemi och vissa folks naturreligioner (till exempel bland nordamerikanska ursprungsfolk[4]) förekommer begreppet hermafrodit eller androgyn som centralt begrepp. Detta i såväl beskrivningen av Skapargudens väsen som tidigare hermafrodita faser i mänsklighetens utveckling före uppdelningen i två separata kön för drygt 18 miljoner år sedan[5][6] eller målet för mänsklighetens framtida utveckling till individuellt fullkomnande.[7][8] Även i beskrivningen av könstillhörigheten hos vissa utomjordiska civilisationer, vissa änglar och gudar används detta begrepp. Inom alkemin används det främst symboliskt för sammansmältning av olika klassiska element i strävan efter personlig fullkomlighets-utveckling eller "De vises sten" (även i samband med planeternas krafter, då Hermes motsvarar det romerska namnet Merkurius och Afrodite motsvarar Venus).[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord hermafroditism)
- ^ Lubinski, B. A.; Davis, W. P.; Taylor, D. S.; Turner, B. J. (1995). ”Outcrossing in a Natural Population of a Self-Fertilizing Hermaphroditic Fish” (på engelska) (PDF). The Journal of Heredity 86 (6): sid. 469–473. http://jhered.oxfordjournals.org/content/86/6/469.full.pdf. Läst 10 april 2017.
- ^ MacKiewicz, M.; Tatarenkov, A.; Turner, B. J.; Avise, J. C. (2006). ”A mixed-mating strategy in a hermaphroditic vertebrate” (på engelska). Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 273 (1600): sid. 2449. doi:. Läst 10 april 2017.
- ^ ”Androgyne: "The Two-Spirited Tradition" (engelska)”. Arkiverad från originalet den 23 november 2001. https://web.archive.org/web/20011123060336/http://androgyne.0catch.com/2spiritx.htm#articles. Läst 4 januari 2014.
- ^ ”Ur boken "Teosofins ocean" av William Quan Judge, Theosophical University Press, 1893”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131026142757/http://hem.fyristorg.com/teosofi/TeosofiskaBokforlaget/Teosofins_ocean/03_Jordkedjan.htm. Läst 4 januari 2014.
- ^ Livskunskap – Ur boken "Förklaringen" av Lars Adelskogh, 1991 Arkiverad 4 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ The Rosicrucian Philosophy, Hermaphrodite (frågor och svar; engelska)
- ^ Power Latent In Man (PLIM), "Male and Female Androgyny" (luthersk-judisk mystik; engelska) Arkiverad 4 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ The Alchemy Website: "Hermaphrodite Child of the Sun and Moon" (engelska)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hermafrodit.
| ||||||||||||||||||||||||||