Hoppa till innehållet

Havssälting

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Triglochin maritima)
Havssälting
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga
Monocotyledonae
OrdningAlismatales
FamiljSältingväxter
Juncaginaceae
SläkteSältingar
Triglochin
ArtHavssälting
T. maritimum
Vetenskapligt namn
§ Triglochin maritimum
AuktorL.
Växten A. (t v): 1. Växtens nedre hälft 2. Dess topp med blom- och fruktställning 3. Blomma, förstoring 6 × 4. En del av den fullt mogna fruktställningen 5. Frukter, t v omogen, t h mogen (Växten B. t h är Havssälting, T. palustris)
Växten A. (t v):
1. Växtens nedre hälft
2. Dess topp med blom- och fruktställning
3. Blomma, förstoring 6 ×
4. En del av den fullt mogna fruktställningen
5. Frukter, t v omogen, t h mogen
(Växten B. t h är Havssälting, T. palustris)

Havssälting (Triglochin maritimum) är en flerårig ört tillhörande familjen sältingväxter.

Havssälting blir mellan 15 och 60 cm hög och växer ofta i tuvor. Hyllet är foderlikt och 6-taligt. Den blommar mellan juni och augusti. Arten har 6 ståndare, men de 6 småfrukterna är fram till efter blomningen ihopväxta till en klyvfrukt.

Förväxlingsarter

[redigera | redigera wikitext]
Gulkämpar
Vid (f) fyrtalig blomma
Säv
Scirpetum lacustris

Havssälting kan förväxlas med gulkämpar, eller möjligtvis med kärrsälting.

Gulkämpar har tätare blomställning med fyrtaliga blommor.
Havssälting är normalt något grövre än kärrsälting.

Tros ibland vara någon sorts säv. Säv tillhör dock ett helt annat släkte än havssältingens, nämligen skärmagssläktet, ett halvgräs.

Havssälting förekommer längs samtliga kuststräckor i Norden, men är mycket sällsynt inåt landet. Den är vanlig i anslutning till öppna betade strandängar.

Utbredningskartor

[redigera | redigera wikitext]

Havssälting växer på fuktig, gärna lerig, sankmark.

  • Trilochin (latin) syftar på de tre, nedåtriktade fjällen på växtens frön. Se stora bilden till höger, vid A. (5)
  • Maritima = havsnära
  • Sälting, p g a att växten smakar salt. Av den anledningen är den särskilt begärlig för betande boskap, ty dessa mår väl av salt. Jfr saltsten.


Namn Trakt Referens Kommentar
Saltgräs Hälsingland [1] I Roslagen (Uppland) betyder saltgräs i stället Knappsäv, Scirpus palustris L., medan man i Bohuslän kallar knappsäv för sälta.
  1. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 556 [1],

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]