Tord Bonde (Petersson)
Tord Bonde (Petersson) | |
Medborgare i | Sverige |
---|---|
Befattning | |
Riksråd | |
Maka | Margareta Röriksdotter av Strand |
Barn | Peter Tordsson Ingeborg Tordsdotter (Bonde) Rörik Tordsson (f. 1324) |
Föräldrar | Peter Örjansson Bonde[1] |
Släktingar | Erengisle Petersson (syskon) |
Redigera Wikidata |
Tord Bonde var en svensk riddare och riksråd som levde under första halvan av 1300-talet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tord Bonde var son till Peter (Bonde), och hel- eller halvbror till Erengisle Petersson (Bonde). Äldsta kända källan som nämner Tord Bonde är från 9 augusti 1310 då han var väpnare. Nästa källa är från 20 september 1316 då han blivit riddare. År 1318 deltog han i upproret mot kung Birger Magnusson, och den 11 november samma år var han ett av de svenska ombuden vid stilleståndsfördraget i Roskilde med kungarna Birger och Erik Menved av Danmark.
Som riksråd bevistade han herredagen i juni 1320 i Stockholm, då den unge junker Magnus Birgerssons avrättning beslöts och verkställdes. Han anslöt sig till stormannakonferensen i Skara den 20 juli 1322, då kung Magnus förmyndarregering definitivt bröt med hertiginnan Ingeborg Håkansdotter och hennes parti.
Tord Bonde hade Örbäck i Brunneby socken i Östergötland som sin sätesgård, och innehade åtskilliga egendomar i Östergötland och även, troligen till följd av giftermålet, i Södermanland. På grund av de senare ingick han i den kommitté som 1327 utarbetade Sörmlandslagen. Tord Bonde sägs ha dött den 13 maj 1329.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Tord Bonde var gift mellan 1316 och 1322 med Märta Röriksdotter (Rörik Birgerssons ätt), och de hade tre barn.
- Peter Tordsson (Bonde), riddare och riksråd.
- Rörik Tordsson (Bonde)
- Ingeborg Tordsdotter (Bonde)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
- Svenskt diplomatarium, band 3, 1850 (Sd 2339).
- Elgenstierna: Den introducerade Svenska adelns ättartavlor, bd I (1925), s 511f.
- Carlsson: Svenskt biografiskt lexikon, bd V (1925), s 310.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]