Musikterapi
Musikterapi är en vetenskapligt grundad behandlingsform som bygger på musikens förmåga att skapa kontakt, kommunikation och motivation. Man använder musikupplevelser, musikaliskt skapande och/eller samspel i hälsofrämjande, personlighetsutvecklande eller bearbetande syfte.[1] Musikterapi tillhör de konstnärliga terapiformerna[2] och kan även sägas höra hemma inom området kultur och hälsa.[3]
Musikterapi innebär det professionella användandet av musik och dess element som en intervention i medicinska, pedagogiska och vardagliga sammanhang med individer, familjer eller grupper i olika storlekar, vilka strävar efter att optimera sin livskvalitet och förbättra sin fysiska, sociala, kommunikativa, emotionella, intellektuella och andliga hälsa och välbefinnande. Forskning, praktik, utbildning och klinisk verksamhet i musikterapi baseras på professionella normer i enlighet med kulturella, sociala och politiska kontexter.[4]
Vissa insatser som bygger på musik har visats kunna vara till hjälp mot en del problem hos personer med demens. En systematisk översikt som har granskats och kommenterats av SBU visar att musikbaserade terapeutiska insatser efter minst fem tillfällen troligen minskar depressiva symtom och beteendeproblem hos personer med demenssjukdom. För vissa andra utfall efter avslutad insats, det vill säga på kort sikt, är resultaten något mer osäkra. I fråga om känslomässigt välbefinnande, livskvalitet samt oro på kort sikt visar översikten möjligen en gynnsam effekt. Däremot går det inte att bedöma om socialt beteende påverkas efter insatserna, och inte heller om det finns effekter på lång sikt, det vill säga fyra veckor eller mer efter avslutad insats.[5]
I de fall körsång använts som musikterapi har hävdats att kören är ett forum för personlig utveckling, i synnerhet för personer med låg utbildning. Exempelvis har man noterat ökat självförtroende och starkare identitet som är relaterat till det sociala sammanhang som körverksamheten innebär.[6]
Musikterapeutiska modeller
[redigera | redigera wikitext]Det finns ett stort antal olika musikterapeutiska metoder och inriktningar. Några av de internationellt sett mest kända modellerna är Analytical Oriented Music Therapy (Priestley), Creative Music Therapy (Nordoff- Robins), The Bonny Method of Guided Imagery and Music, Free Improvisation Therapy (Alvin) samt Behavioural Music Therapy.[7] I Sverige finns även metoden Funktionsinriktad musikterapi.[8] Angränsande områden till musikterapi är bland annat Physiological Responses to Music och Music in Medicine.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Hem - Musikterapeut.se”. www.musikterapeut.se. http://www.musikterapeut.se/. Läst 30 maj 2019.
- ^ Konstnärliga terapier : bild, dans och musik i den läkande processen. Natur och kultur. 1999. ISBN 9789127067813. OCLC 46436121. https://www.worldcat.org/oclc/46436121. Läst 30 maj 2019
- ^ ”Nordisk kunskapsbank om kultur och hälsa”. kulturochhalsa.org. http://kulturochhalsa.org/?password-protected=login&redirect_to=http%3A%2F%2Fkulturochhalsa.org%2F. Läst 30 maj 2019.[död länk]
- ^ admin. ”WFMT New Home” (på amerikansk engelska). World Federation of Music Therapy. https://www.wfmt.info/. Läst 30 maj 2019.
- ^ ”Musikbaserade terapeutiska insatser för personer med demenssjukdom”. www.sbu.se. 10 mars 2020. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/musikbaserade-terapeutiska-insatser-for-personer-med-demens/. Läst 10 mars 2020.
- ^ Lindström 2006, sid. 27.
- ^ Abrams, B. (2003-01-01). ”Wigram, T., Pedersen, I. N., & Bonde, L. O. (2002). A comprehensive guide to music therapy: Theory, clinical practice, research and training. London: Jessica Kingsley. 384 pages. ISBN 1-84310-083-5”. Music Therapy Perspectives 21 (1): sid. 51–52. doi:. ISSN 0734-6875. http://dx.doi.org/10.1093/mtp/21.1.51. Läst 30 maj 2019.
- ^ ”FMT - Funktionsinriktad musikterapi”. www.fmt-metoden.se. https://www.fmt-metoden.se/. Läst 30 maj 2019.
- ^ del Olmo, M. J.; Garrido, C. R.; Tarrio, F. R. (2010-06-11). ”Music Therapy in the PICU: 0- to 6-Month-Old Babies”. Music and Medicine 2 (3): sid. 158–166. doi:. ISSN 1943-8621. http://dx.doi.org/10.1177/1943862110370462. Läst 30 maj 2019.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Lindström, Dorota (14 november 2006). ”Sjung, sjung för livet!” (PDF). Musikhögskolan i Piteå. ISSN 1402-1757. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:991557/FULLTEXT01.pdf.